I helgen hade vi orkan här hemma. Gänget från Halmstad anlände i torsdags kväll vid 22-tiden. Elvin sov redan, Magnus och jag satt och kollade på Lost (så klart) In med packning, sovande barn och trötta vuxna. Det var så underbart att se alla igen. Kändes så skumt att mina gamla vänner helt plötsligt stod på vår uppfart en helt vanlig torsdag. Vi kramades och fnittrade som barnungar. Sandras och Alexanders son Theo, som är nästan på pricken ett år yngre än Elvin, vaknade när han kom in i huset. Vi pratade, gick husesyn, stuvade in all packning och installerade gästerna i sina rum. Lugnet sänkte sig över huset och vi slocknade hela bunten.
I fredags morse ringde de från förskolan och frågade om Elvin kunde komma före alla andra och ta kort (gick ju inte så bra i torsdags som ni minns). Klockan var 7:50 när hon ringde och de underade om vi kunde vara där om 30 minuter. Där stod jag med en pyjamasklädd Elvin i famnen före frukost och antog utmaningen. Fick eld i baken, ner med Elvin i frukoststolen, sen upp och på med fina skjortan och västen igen, kamma håret åt rätt håll, klä på mig, kamma mitt hår, borsta tänder, jaga en skrattande Elvin runt i huset för att få på skorna. Allt medan signaturmelodin till Benny Hill spelades i mitt huvud.
Vi kom fram, Elvin fick syn på kamerautrustningen och började gråta. Efter lite lirk och bus fick vi honom att slappna av och till och med le en smula. Klick, klick, färdigt. Hem igen för en andra frukost för Elvin och en första för mig. Alla mina vänner var uppe och det var så härligt att komma in i vårt hus och höra välkommen hem inifrån köket.
Från vänster: Sandra (som för övrigt är gravid med Theos syskon), Jenny (även känd som Sigrun Stenmur) också jag (nörden med Dallas-linne) Vi tre har varit vänner i över 20 år:)
Här har vi då grabbarna grus: Magnus, Elvin, Alexander och Theo.
För en gångs skull ville Elvin ha på sig sina solbrillor.
Elvin var väldigt förtjust i Alexander, även om han inte hade så mycket hår på huvudet. Som ni vet älskar ju Elvin att pilla i allas hår.
En fantastiskt söt Theo.
Vi kunde knappt tro våra ögon när vi skulle äta efterrätt. Eftersom Magnus och jag kör med LCHF gjorde vi en efterrätt bestående av grädde, mörk choklad och rivet limeskal. Vi lät Elvin smaka och beredde oss på skratt åt hans grimaser som säkert skulle visas. Men de grimaserna blev vi blåsta på för Elvin absolut ÄLSKADE chokladen. Och då vill jag noga poängtera att choklade inte var 70% (det är ju för mesar;) Vi hade 90% kakaohalt i chokladen. Men Elvin tyckte visst inte det var bittert, han åt och bad om mer, åt och bad om mer. Vi fick stoppa honom tillslut.
I väntan på frukost. Herregud, känns som att vi inte gör annat än äter.
Dagen efter att våra vänner åkt hem igen stack vi iväg till Toys r us i Barkarby. Elvin fyller snart två år och vi ville åka dit för att se vad Elvin tyckte om att leka med. Jisses, han lekte ju med ALLT. Inte blev vi klokare när vi åkte därifrån. Men det lutar åt en stor traktor eller lastbil.
Den musikaliska ådran kom fram. Han satt på lilla scenen och spelade och sjöng i säkert 20 minuter.
Celine ville också vara med och stod för skönsången medan Elvin kompade.