Lite sen del två kan man säga. Kan ju undra vad jag egentligen pysslat med som inte bloggat på 100 år. Vi har varit drabbade av sjukdomar i form av dunderförkyld son i ca två veckor. Därefter ett fall från barnstol med påföljande hjärnskakning för stackars Elvin. Vi avslutade det hela med att ta en varsin rejäl magsjuka också. Hann bli friska och smittfria innan min kära mor kom på besök i nästan en vecka. Hon åkte hem idag och det är så tomt. Tänk att ens mamma alltid är mamma till sin lilla flicka oavsett ålder:o)
Nåväl, bloggträffen var ju helt fantastiskt trevlig. Vi startade dagen med myslunch och föredrag på kafé Himlavalvet.
I år var vi ca 20 personer som sågs!!
Efter lunchen och innan middag skingrades vi åt olika håll. Jag hakade på till hotellet där mina goa vänner bodde. I stället för att gå ruuuunt till terassen, tog vi en genväg genom fönstret:)
Middag på kvällen på Helenes krog i Vasastan.
Brukar inte ta matblider, men kunde inte låta bli. Undrade om man fick ta med sig den lilla söta stekpannan hem...
Vi avslutade kvällen med lite drinkar på en bar vid St Eriksplan och pratade om att ses igen i oktober i Göteborg. Så håll utkik efter den informationen framöver:o)
Hemma har vi ägnat oss mycket åt trädgården. Det är guld värt att bara slänga upp dörren och knata ut på sin alldeles egna tomt. Plommonträdet har tyvärr kolat, så det sågade Magnus itu och tog bort. Elvin tyckte inte det var så spännande när farsan sågade, hade istället siktet inställt på skottkärran.
Elvin älskar att rita, han har fått pennor och kritor som han löper amok över både papper och köksbord. Det där med att byta ut våra köksmöbler får nog vänta ett par år. Om vi har haft bordet och stolarna den Dackes tid kan vi gott behålla de ett tag till. Köksmöblerna är sen jag flyttade hemifrån för ca.....(åh herregud)....18 år sen.....(ÅH HERREGUD).
Min älskade son är verkligen en liten pojke nu. Låt er inte distraheras av hans fina och milda uppsyn. Han är så enormt trotsig att jag blir galen. Men ibland måste jag bita mig i tungan för att inte skratta ihjäl mig.
Två blåögda spanandes efter sopbilen och grannar. Sånt man roar sig med när man bor i hus;)
Pyjamas på och sen en liten kvällsrunda runt ägorna. Han ser så stor ut, man kan nästan skönja hur han kommer se ut när han blir äldre.
Kärlek!
Jag njuter av livet och min familj. Periodvis är det tufft så klart, med krångliga nätter, oro över att inte ha jobb och annat smått och gått. Men saker och ting brukar alltid lösa sig på bästa sätt förr eller senare.