Sov ganska risigt natten till lördagen. Mycket som snurrade i huvudet, kontrollmänniska som jag är. Elvin satt lyckligt ovetande i sin bumbostol på morgonen och tuggade på en bitring. Tyvärr skedde något väldigt tråkigt mitt i alla morgonbestyr. Min mamma kände sig inte bra. Redan kvällen innan mådde hon lite illa. På lördagen kände hon sig sämre, ont i kroppen, frossa, illamående och alldeles matt. Det slutade med att vi åkte till dopet utan Elvins mormor som fick tillbringa dagen hemma i vår lägenhet. Vi var så ledsna att det inte går att beskriva. Min mammas första, och kanske, enda barnbarns dop. Nog fan ska en baskelusk förstöra det. Men som min kusins kloka flickvän Tina sa när vi träffades efter dopet, att det är tiden mellan dessa "högtider" som räknas. Det tröstade faktiskt att höra det, både för mig och för mamma när jag sen berättade det för henne.
Vi kom till kyrkan i god tid. Elvins morfar, moster, farmor, farfar, gudmor med sambo fixade i ordning det sista i byskolan där dopkaffet skulle vara sen. Dessa nyss uppräknade personer var mina HJÄLTAR, utan dem skulle jag förmodligen kollapsa. TACK!
Elvin var så vacker in den underbara dopklänningen. Jag inväntar bilder från andra som tog då vi inte hann ge vår kamera till någon för att ta bilder. Har dock hunnit få några från Elvins morfar Jan och min moster Britt-Inger.
Elvins gudmor Rebecca sjöng så vackert att det var omöjligt att inte gråta. Det var en familj till som döpte sitt barn samtidigt som oss. Det satt flera på deras sida som också grät och log fånigt när Rebecca sjöng. Hon har en ängels röst. När hon var klar applåderade alla i kyrkan!!! Elvins gudfar Thommy (Magnus lillebror) såg så stolt ut när han höll i sin gudson. Vi har valt så bra faddrar, de kommer vara suveräna för Elvin.
Till vår fasa sa prästen Elvis under själva vattenceremonin. Jag blev så paff att jag inte kom för mig att säga något. Men både före och efter det sa hon Elvin varje gång, så jag undrade om jag kanske hörde fel. Men flera hade hört samma sak. Under gårdagen skrattade jag åt det, men idag när allt landat känner jag mig nästan irriterad över att prästen sa fel namn. Vidare hade hon skrivit Elvis i Rebeccas fadderbrev och absolut ingenting i Thommys brev!! I vårt brev hade hon skrivit rätt. Åkte dit idag igen så hon får göra om och skicka hem till mig.
Men förutom det var det ett mycket vackert och bra dop med en jättegulig präst.
Får vi lov att presentera vår son: Elvin Nils Elis Havenro (eller Elvis om man så vill..)
När dopet var klart gick vi uppför den långa trappan till byskolan. Vädret var perfekt, räckte med de tunna kläderna man hade på sig. Återigen, mina hjältar jag nämnt ovan, hade gjort så fint. Vi ställde fram smörgåstårtor, vaniljbullar, äppel-och kanelmuffins och fyra sortes kakor. Det var Elvins farmor, gudmor med sambo och min vän Fia som bakat allt. Gästerna åt lydigt, hihi. Sen när smörgåstårtorna började ta slut, flyttade vi undan dem och ställde fram doptårtorna av choklad- och hallonmousse med Elvins namn skrivet med glasyr på toppen. Då hörde vi några stön över att det var ännu mer att äta. Jag avskyr när det är för lite mat så det blir alltid väldigt mycket när jag är inblandad i matplaneringar. Det fanns även korv med bröd för de som inte gillade smörgåstårta:o)
Elvin fick så fina dopgåvor. Han är lyckligt lottad som fötts in i två härliga familjer som älskar honom.
Vi bytte om till tuff skjorta med fluga och ett par riktiga jeans samt ett par sneakers (ända från Magnus vän i USA). Solglasögonen fick han av sin moster Johanna och solstolen av min kusin Zandra med pojkvän. Självklart var vi ju tvugna att arrangera en cool bild. Är han en tuffing eller en tuffing?
När Magnus och jag gifte oss 2006 blev Rebecca inspirerad av miljön där vi var på västkusten. Hon skrev en kärlekssång till oss som hon blev klar med en tid efter. DEN spelade och sjöng hon på dopmottagningen igår. Hennes sambo Göran sjöng med i vissa partier, de satt i varsin ände av rummet, mitt bland gästerna, och det blev så fantastiskt bra. Elvin satt i Görans knä medan de sjöng och han var alldeles hänförd av musiken. Önskar jag kunde förmedla till er hur fantastisk det var (bu för ej vattenfast mascara ihop med linser).
Det var en härlig dag. Det enda som var riktigt tråkigt var att Elvins mormor inte kunde vara med. Men vi måste acceptera det och gå vidare och njuta av tiden som kommer istället, annars blir man bitter och DET är inte bra:o)
Elvin skötte sig exemplariskt, han gick från famn till famn. Vi vill att han ska vänja sig vid att vara med andra och ändå känna sig trygg och det verkar som att vi än så länge har lyckats med det. Är så stolt över min son som alltid bjuder på sina bedårande leenden.
FLER BILDER KOMMER i ett senare inlägg när jag raggat in från nära och kära. Ni som läser och som tog bilder, maila mig gärna några ni tycker är bra då vi inte har några egna. Det skulle göra mig så glad.
TACK ALLA som var med och firade med oss och ALLA er andra som inte var med men som ändå hört av er och gett Elvin era lyckönskningar. TACK till mina hjältar som hade bakat och fixat med allt både före och efter. TACK till min mamma för att du ändå fanns nära:o)
Och nu avslutar jag här innan det blir förväxling med ett tacktal på Oscarsgalan...