Kära läsare, det är otroligt men sant. BEHANDLINGEN ÄR IGÅNG!
Men vilken resa det var dit, jag tar allt från början.....
Igår hörde jag av mig till min kusin Tommy, vi tänkte hälsa på där också när vi ändå var i Norrtäljetrakten. Vi packade våra presenter, kassen med min spruta och ampuller mm och åkte iväg. Vi kom till mormor först, vi fick ta med oss kassen in med mitt IVF-kit då det inte får frysa. Det var skönt att få träffa henne. Men hon ser verkligen så mycket äldre ut sen förra gången vi sågs, bräcklig som en liten fågelunge. Jag har nog svårt att förstå att hon faktiskt närmar sig 80 år.
Vi åkte vidare till Tommy (Tina jobbade), de har ett jättemysigt hus som de håller på att renovera. Vi var där en timme ungefär och pratade och tittade runt och gosade med hunden. Det var kul att ses igen och vi bestämde att träffas och äta middag och sova över framöver.
Vi har börjat lyssna på en ny ljudbok: Brännmärkt, som utspelas på 1300-talet. Den lyssnade vi på hela vägen upp, det var toppen att fly in i en annan värld för att slippa tänka på att jag måste få mens inom några timmar.
Vi kom till Rebecca strax innan 18, hon hade gjort den obligatoriska laxsoppan med aioli som är gudomligt god. Vi var hungriga och glufsade i oss. Till efterrätt blev det en av de godaste kladdkakorna jag ätit. Vi var sammanlagt 12 st, varav 5 kunde spela gitarr och sjunga vackert (observera att jag inte var en av dem;o) Rebecca sjöng på vårt bröllop, hon har även skrivit en egen sång till oss som är otroligt vacker, den fick vi höra igen igår. Jag log brett hela tiden. Hennes kille Göran är också väldigt duktig på gitarr och sång, så det blev lite drag runt chipsbordet på kvällen.
Jag sprang med jämna mellanrum på toa och började skönja något som jag ville se, men inte tillräckligt.....sen vid 23-tiden gick jag på toa igen. Då hade det kommit mer och blev nästan knäsvag av lycka. Kan det vara möjligt? Gick ut och viftade till mig Magnus, vi smet in i ett anant rum och jag berättade.
- Vi kör i gång, sa han.
- Men jag vill nog kolla en gång till, tänk om det inte var på riktigt.
Sagt och gjort, jag gick på toa igen. Som tur var började övriga gäster bli lite smått berusade så de la nog inte märke till att jag rännde ut och in på toa. Jodå, det hade kommit lite mer och nu fick jag ett Hallelujah moment!!! Jag gick ut igen, Rebecca stod och spelade gitarr och sjöng, jag lyckades få ögonkontakt och ville hon skulle komma ut i hallen. Hon kom, spelade och sjöng fortfarande. Jag sa att vi behövde ett rum där vi kunde vara ifred och ta min spruta. Hennes sovrum kan man låsa...perfekt.
Sen uppstod en helt absurd situation. Magnus och jag låste in oss i Rebeccas sovrum. Mangus började mecka med alla ampuller och med sprutan, det tar ca 5-7 minuter att bara förbereda allting. Under tiden vankade jag runt i rummet och kände mig nervös.
- Vilken tur att du inte druckit något, sa jag till Magnus
- Det är därför jag inte tagit en droppe ikväll, ifall vi skulle behöva göra det här.
Jag log. Hade inte ens själv tänkt så långt, min underbart omtänksamma man.
Till slut var sprutan klar, jag tog den i handen och satte mig på sängkanten. Drog upp klänningen och blottade magen. Tog tag i fläsket och stanande upp. Magnus uppmuntrade mig med att säga att det bara är att ta den nu......sa sen förlåt dirket när han förstod att jag inte kunde. Även om jag gjort detta förut så tog det emot. Utanför hörde jag de andra sjunga och skratta, slipsarna satt runt huvudet på ett par av dem. Och här satt jag inlåst i ett rum med en spruta i handen som jag skulle ta i magen. Men vips så tjottade jag in den, sen la jag mig på sängen och pustade ut. Magnus packade ihop grejerna, utanför hade några förflyttat sig till hallen för någon skulle gå. Magnus och jag låste upp sovrumsdörren och gick ut i hallen, då utbrister Göran med ett brett leende:
- Nu är dem klara!!
Alla tokskrattade, vi också. Klassiker att låsa in sig i sovrummet på en fest.....när man är tonåring kanske;o). Lustigt nog var vi inlåsta för att göra barn, men med en liten annorlunda metod. Jag drog en halvsanning till en av killarna som enträget frågade vad vi hade gjort i sovrummet i 11 minuter (han hade tagit tid). Jag sa att jag går på en behandling och behöver hjälp med mina mediciner.
- Seriöst? frågade han
- Ja, seriöst, svarade jag.
Då blev han lite generad och sa ok och accepterade mitt svar. Stackarn, han trodde nog jag hade en allvarlig sjukdom.
Berättade glatt för Tessan, som satt i vardagsrummet, vad som hänt. Vi fnissade med huvuderna tätt ihop av glädje över min mens och spruta.
Strax därefter åkte vi hem, lyssnade på ljudboken hela vägen och jag kände att nu jäklar är vi igång igen.