I väntan på ny blogg fortsätter jag att skriva här. Min lust att blogga försvann under sommaren och har inte riktigt kommit tillbaka förrän nu. Det beror nog på att bloggen idag inte riktigt är där jag själv befinner mig. Självklart har vi drömt om ett syskon till Elvin, men det kommer med största sannolikhet inte att bli så. Vi har inte råd och jag blir inte direkt yngre. Vill på nåt sätt gå vidare med mitt liv och inte fastna i bitterhet över att saker och ting inte blev som jag planerade som naiv 20-åring. Vi har kommit till en punkt där vi accepterat att det inte kommer bo ett fotbollslag i vårt hus, däremot Magnus, jag och världens mest fantastiska Elvin. Så mitt liv präglas inte av barnlängtan längre, Elvin är den största gåvan och jag är så otroligt tacksam för att han är min och Magnus son. Jag är så less på att en kärnfamilj promt måste bestå av mamma, pappa och två välartade barn, helst ett av varje kön (så klart). Det är faktist så. Har man inga barn får man alltid frågan om det inte är dags att sätta igång med lilla barnverkstan snart (och lite fniss fniss på det).  Knappt har första barnet tagit sina första steg innan omgivningen (fortfarande fnissigt) frågar om det inte är dags för ett syskon snart. Och där slutar det. För när så andra barnet ser dagens ljus är omgivningen nöjda. För nu är allt som det ska. Mamma, pappa och två barn (men det var ju synd att det blev två flickor eller två pojkar, hade ju varit så rooooligt med en av varje). I de fallen kanske frågan om ett tredje barn dyker upp, bara för att få av båda könen. I annat fall om tvåbarnsföräldrarna berättar att de väntar sitt tredje barn blir omgivningen nästan lite osäkra. Jaha, hoppsan, ojdå, ska ni ha EN TILL? Räcker det inte med två. Suck och stånk och stön för människor som inte kan acceptera att alla inte får prick två barn. 

Nu är det ju även så att jag faktiskt gläds med alla er som har alltifrån ett barn till ett helt fotbollslag, så missförstå mig rätt. Alla fantastiska barn är välkomna till världen. Men jag vill visa lite eftertanke för att allt inte är så självklart som vi kunde önska. Till alla er mina underbara vänner som kämpar med att bli gravida. Jag kommer följa er och stötta, gråta och skratta tillsammans i mot- och medgångar och alltid finnas för er! Ni fanns för mig när jag mådde skit över barnlösheten och det är jag så enormt tacksam över. Ni är ovärderliga för mig<3

Sommaren 2011 förde med sig många nya roliga erfarenheter. Elvin har kört gräsklippare, traktor och flygit på sin första semesterresa. Hans språkutveckling har verkligen exploderat, Elvin har ett ordförråd på säkert 60-70 ord. Han sätter oftare ihop två ord till mening. Väldigt intresserad av mitt och ditt. Kvällsrutinerna som varit tuffa länge är numera en dröm. Han skuttar själv upp i sin säng på kvällarna. Man stoppar om, pussar honom och säger god natt. Går ut ur rummet och ner till undervåningen. Elvin ligger vaken en stund och snackar lite och vips sover han! Han har börjat med gosedjur, vill gärna ha en nalle och en Kalle Anka när han ska sova. Napp är inte lika noga. Han kissar ofta på pottan, det tycker han är väldigt roligt, vill gärna tömma pottan själv i toan och spola:o) Det enda tråkiga är att Elvin ofta är sjuk. Men jag får se det som att han bygger upp ett sjuhelsikes immunförsvar:) Han är ofta snorig och förkyld och i maj hade han fruktansvärd magsjuka, den fjärde inom loppet av sju månader. Det är en trend jag gärna ser bryts.

Midsommarafton, mitt i sommaren med den sköna vetskapen att resten av sommaren ligger framför en. Vi firade vid Görvälns slott med våra vänner, därefter grillning och mys hemma hos oss. Det var en sån sabla trevlig midsommarafton att vi nog kommer köra det här konceptet som en tradition framöver.

Elvin tog sin första flygtur med ro. Resan till Montenegro tog ca 3 timmar. 30 minuter innan landning slockade han som ett ljus i ösregn. Bar honom i stekhet sol från planet in i terminalen. Elvin sov fortfarande. Han vaknade i mitt knä, vid bagagebandet och var allmänt undrande över var fasen han var någonstans.

Äntligen framme och på väg till någon trevlig restaurang.

De bästa killarna i universum.

 

Familjen Havenro spatserar utmed strandpromenaden och njuter av sin första utlandsresa ihop.

De här två gullungarna älskar verkligen varandra.

Knoll och Tott...

Far och son promenerar från Budva till Becici. Magnus har bränt vaderna, samt skadat foten. Vi fick uppsöka läkare i Budva, sen var det direkt från Arlanda till Danderyd och därefter ytterligare ett besök veckan efter i Falkenberg. Det spekulerades i allt i från överansträngning till gikt.

Det här var den utstyrsel ungarna för det mesta sprang runt i, de drog allas uppmärksamhet till sig när de hand i hand sprang runt i sina badkläder. Inte ett enda barn utöver våra var täckta i solen, helt galet!!! Vi såg många många barn, ljusa i hyn som hade bränt sig.

 

Inte nog med att de bara sprang omkring. Överallt dunkade poppig musik ur stora högtalare. Elvin och Celine stannade flera gånger och dansade rumporna av sig. Vid ett tillfälle stod flera människor runt dem, tittade och skrattade hjärtligt. Våra ungar gjorde succé.

Min vackra son.

Mor och son väntar på maten på en fiskrestaurang. Personalen kommer ut med firrarna på ett stort fat så man får välja vilka man vill äta. De tillagar och kommer ut med dem, filear och lägger upp på våra tallrikar med smarriga tillbehör. Behöver jag säga att det smakade himelskt?

Efter en härlig vecka i Montenegro åkte vill till mormor och morfar i Falkenberg. Elvin körde gräsklippare....

...och traktor. Han stod med sina hörselkåpor på dagarna och sa: taktoo, taktoo, taktoo (han ville gärna åka hela tiden med morfar).

Promenad med mormor över ägorna. 

Elvin och Emil i djupt samförstånd;)

Det blev så klart även en tripp till farmor och farfar i Mariefred. Vi åkte till Taxinge slott och fikade massa gott. Elvin fick en buss av farmor som han blev saligt glad över. 

Pappas bandage till foten blev ett väldigt roligt bandage till Elvin.

Hej mina vänner. Jag har inte slutat blogga, men har haft en välbehövlig paus från det elektroniska livet (förutom FB som blivit ett jädrans gift, kanske för att det är så enkelt att skriva korta grejer där). Jag och min familj mår bra och vi har haft, och har fortfarande, en underbar sommar. Nästa vecka börjar inskolningen på den nya förskolan för Elvin, därefter sätter jag igång med bloggeriet igen.

Lite kort kan jag säga att vi har haft en ljuvlig vecka i Montenegro, en på västkusten och en i Mariefred. Elvin har ett ordförråd på ca 30 ord, han lär sig i princip ett nytt ord varje dag. Jag har fortfarande inget jobb, har sökt ca 50 st sen i mars. Däremot har jag en medryttarhäst på gång vilket känns helt fantastiskt roligt. Ska träffa kusen på söndag, stallet ligger ca 20 minuter härifrån.

Har ridit gryningsritt i Stockholms city i juni och i söndags red Magnus och jag islandshästar utanför Uppsala.

Om ca två månader fyller Elvin 2 år och jag 40 år (fyyyy faaaaaan rent ut sagt......fast i natt drömde jag att jag fyllde 60 så det kunde ha varit värre, haha)

På återseende......om ni fortfarande finns kvar här vill säga;o)

Ja sommaren brukar vara så härlig i Sverige. Men de senaste dagarna och framförallt idag har det varit riktigt höstrusk. Grått täcke över hela himlen och spöregn. Vi hoppade mellan pölarna ut till bilen när vi skulle till Falkenberg idag.

Igår kom som jag skrev i förra inlägget mammas och Jans granne över. Hon hade med sig en burk nyslungad honun från sin biodling. De har även små kattungar och vi bestämde att Magnus och jag skulle komma över om en stund och hälsa på. 

De bor i en Hallandsgård som jag visade på flygbilden i ett tidigare inlägg. En vacker gammal hästvagn står i passagen till innergården som kryllar av blåklockor. 

Vi knackade på men de var nog på baksidan så vi knatade runt huset. Där stod det och jobbade i trädgården med diverse projekt. Just nu anlägger de en medelhavshörna i trädgården där de har fikonträd mm. Kommer bli så fint när det är klart. Vi tittade på bikuporna och de söta bina hade tom en egen vattentunna där de satt på rad och drack vatten.

En bit av deras mycket vackra trädgård. 

Hönor som värper väldans goda ägg har de också. Den jag zoomade in här ser ut som en korsning mellan en uggla och en dammvippa. 

Ena kattungen Buster som snällt poserar framför kameran. Lägg märke till den graciösa benföringen. 

Brorsan Glenn som sitter som en smäck i soffan. Skitkatterna var så söta så jag ville bita dem i öronen och i tassarna!!!!!!!!!

Idag åkte vi som sagt in till Falkenberg. Magnus hade bokat tid hos en naprapat pga värk i sin nacke. Under tiden gick jag med världens största paraply i stan för att uträtta lite ärenden. Framförallt behövde jag köpa nya BH:ar. Va fasen, det ser ut som att jag har ett par extra bröst som sticker ut ovanför BH:n. Det är som två bullar och det är så jädrans fult. Sagt och gjort, in på Lindex. Hittade ett gäng och gick in i provrummet. Då insåg jag snabbt att, jösses, jag måste hämta ännu större storlek (hehe). Mindes det jag i min ljuva ungdom ofta sa. Åh, vad jag längtar tills jag blir gravid så jag får större bröst. Och här stod jag nu i ett provrum och log åt att 70C var för litet. Sneglade lite på amningsbehåarna och tänkte att jag kanske skulle testa en sån. Har fått flera goda råd av vänner att köpa det redan nu. Så summan av fyra rundor in och ut i provrummet resulterade i ett inköp av tre amningsbehåar. Två lite stadigare och en mjuk, alla i storlek 75C. Så vansinnigt sköna så det är inte klokt! Halleluja!

När Magnus var klar träffade vi Stefan, Michaela och barnen för att äta lunch. Grabbarna satt och berättade Bellmanhistorier så det stod härliga till. Sen blev det en runda till på Lindex för de behövde köpa lite kläder till ungarna. Då fick jag syn på en underbar fleeceoverall på rean som jag roffade åt mig. 

Den är ju full av stjärnor och så mjuk och så go och så fin och den passar till både flicka och pojke. 129 kronor. Michaela sa också (och hon har ändå tre barn) att den är perfekt till vintern i vagnen. 

Kunde inte låta bli att köpa den här söta för 59 kronor också.

Sen bar det av till Träslövsläge hela bunten, till glasshaket Tre Toppar. Kan varmt rekomenderas för er som befinner er på västkusten. Det ligger mellan Falkenberg och Varberg. De bakar rånen själva och har maaaassor av glassorter, plus grädde, såser, sylt, gräddbullar, färska bär mm som topping. Magnus och jag köpte först och satt sen ute och passade Alicia medan resten av familjen var inne och handlade. När de kom ut var min glass naturligtvis slut. Stefan frågade mig lite förskräckt om inte jag skulle köpa glass............jag har redan ätit upp, svarade jag. Magnus asgarvade......med halva glassen kvar.

På vägen hem hamnade vi på en loppis. Köpte en fin glasskål för 30 kronor.

Appropå äta......nu ska vi visst äta kvällsmat, hihi.

Tjingeling.

 

Det är så härligt att vara på västkusten igen. Definitivt min favoritplats på den här planeten. 

En flygbild över gården som har några år på nacken. Mamma och Jan bor i det vita huset med ladan och hönshuset i anslutning. Bakom de lummiga träden, mot havet ligger numera de tre stugorna de hyr ut till B&B-gäster. Hallandsgården framför, som är fyrkantig, är deras supertrevliga grannar. De ska vi hälsa på lite senare, de har både kattungar och nyckläckta kycklingar vi ska titta på. De har även biodling med egen god honung.

Igår kulminerade Magnus magproblem så han fick springa på toaletten ganska ofta. Men då han hade aptit däremellan så insåg vi att det definitivt hade med förkylningen att göra.

Magnus barndomsvän Stefan med sin fru Michaela och deras tre barn hyr en stuga på Skrea strand den här veckan. De kom på spontanbesök igår. De bor i Stockholm annars, men det var väldigt kul att ses här.

 

Från vänster har vi Stefan, min mamma, Jan, Michaela. Och lillplutten framför är Alicia. 

De två sönerna heter Leo och Vincent som övar lite karate med Magnus. Superhärliga ungar är det.

Vädret var inte det bästa, solen kikade fram ibland då var det varmt. Men vips så började det droppa och ett rejält regn drog förbi. Då fick vi skynda oss in i hönshuset som numera är allrum med gästkök och gästtoaletter mm för mammas och Jans B&B. Där är så mysigt att sitta plus att många får plats. Vi fikade och väntade ut regnet. Sen gick vi ut igen. 

Magnus går runt med pojkarna på äppelodlingen, med 250 träd, som mamma och Jan planterade förra våren. Det är så vackert och mer fint kommer det bli när träden en dag är riktigt knotiga.

Michaela plockar lite lavendel. Alicia tultar dit i full karriär för att hjälpa till. Ungefär där Alicia befinner sig på bilden är platsen Magnus och jag blev man och fru för snart tre år sen:o) 

Tack vare våra vänner har vi nu även beslutat vad vi vill ha för vagn till Lilla Stjärnan. De har haft tre olika och nu senast har det Kronans vagn. Absolut den bästa de haft. Vi kände och klämde och körde runt Alicia i den. Vagnen är otroligt genomtänkt med smarta och enkla finesser, massor av bra små fack och det ingår mer grejer för ett lägre pris än på tex Teutonia som vi tänkt köpa (den är så sabla dyr). Stefan föreslog att vi kunde testa och fälla ihop den och lägga i vår bil för att se hur stor plats den tar. Det tog skruv på lilla damen i rosa. Hon började gråta när Magnus la in vagnen i vår bil och stängde luckan, blev så förtvivlad över att vi snodde hennes fina vagn.

 

Så fort vagnen kom ut ur bilen igen, var hon snabb som blixten att kravla sig i, för att säkerställa att ingen skulle sno den igen.

Sådärja, låt bli min vagn. Det är väl ändå det bästa betyget på att det är en bra vagn;o) Det finns en visningsbutik i Täby som vi ska kolla in så fort vi kommer hem igen.

Vi kommer ses något mer i veckan. Resten av dagen sov Magnus, han var ganska slut. På kvällen var han piggare och vi spelade Yatzy. Sen var det sovdags. Men på natten vid 02-snåret vakande jag för att gå på toa, då var Magnus klarvaken för han hade sovit så mycket på dan;o) och hade svårt att somna om. Det är ju ett gott tecken på att han börjar bli bra.

Nu ropar mamma att maten är klar:o)

Vår färd ner mot Vänern där vi tänkt övernatta övergick från strålande solsken till ihållande regn. Jag körde för det mesta då Magnus mest satt och nös våldsamt och snöt sig. Min rygg har tack och lov klarat de långa bilresorna under semestern hittills. Har en filt rullad i ryggen och är min räddning. Vårt mål var att stanna i Grums, det såg ut att ligga så bra till på kartan. Men när vi kom dit och åkte igenom blev vi båda besvikna. Förmodligen en av de tristaste ställen vi sett. Bestämde ganska omgående att köra vidare. I Åmål, som jag trodde skulle vara tråkigt, visade sig istället vara väldigt mysigt. Hittade ett B&B som verkade bra. Magnus satt kvar i bilen och jag sprang ut i ösregnet och in i huset för att kolla om det fanns något ledigt. Blev visade två olika rum och slog till direkt. Fick låna ett paraply och sprang ut igen för att säga till Magnus att parkera bilen. När han skulle in i parkeringsrutan såg jag att han hade en nys på gång. Han slet upp ett papper, tvärnitade bilen nös i pappret så hela han studsade på sätet. Det såg så vansinnigt roligt ut att jag började tokskratta. Då ta min man upp kameran och tar kort på mig asgarvandes i ösregnet och benen halvt i kors.

B&B låg i en villa, det var som att komma hem till någon, väldigt familjärt, Villa Örnen heter det (om jag inte minns helt fel;o) 

Här är vårt fina rum.

På kvällen åkte vi till en restaurang och åt lite mat. Det regnade som bara den. Tjejen som serverade oss sa att hon aldrig sett så mycket regn i hela sitt liv. Då frågade Magnus lite skämtsamt hur gammal hon var. Men sen visade det sig att hon nog hade helt rätt. För på B&B fick vi sen veta att det inte regnat så mycket i mannaminne. Stora delar av av väg E45 hade regnat sönder och var knappt framkomlig under kvällen. Morgonen efter åkte vi vidare söderut. Vi blev tipsade om en annan väg för att slippa E45:an. En mindre väg som gick via Håverud, där det ligger en akvedukt. ganska coolt, det var järnväg, båtar och bilar på ungefär samma nivå. 

Det kryllade av tyska och holländska turister trängdes på bron för att ta kort. Järnvägen är uppfälld så båtarna kan passera. Tänk att de känner till och åker till en plats som vi aldrig hört talas om. Snacka om att vi haft tur hela resan och fått så många roliga och bra tips utmed vägen och sett platser vi inte skulle ha sett annars.

En liten bild på huvudpersonerna;o) Magnus hade ont i nacken och pallade inte kolla in i kameran. 

En bild från andra sidan bron. Vackert trots det gråa vädret.

Sen var det raka spåret till Falkenberg, vi var framme vid 15-tiden igår. Härligt att vara här. Får bara hoppas att Magnus blir bra snart. Nu har han lite strul med magen också, förmodligen förkylningen som gått ner i magen som en envis baskelusk. Det var så underbart att träffa mamma igen, hon har ju inte sett sin dotters stora bula förut pga vårt geografiska avstånd. Men hon är en trogen läsare av min blogg:o)

Vi bodde på Åsengården söder om Mora. Det var en otroligt vacker plats med utsikt som tog andan ur en. På turistbyrån sa de att det var lite enklare standard, men när vi kom dit så blev vi glatt överraskade för det var så otroligt fint och supertrevlig personal. 

Rekomenderar alla som ska övernatta kring Siljan att åka hit:o) 

Utsikten från receptionen. 

En lite trevlig pool hade dem också. Stugorna i bakgrunden finns också för uthyrning. Vi bodde i ett rum i huvudbyggnaden för 250 kr per person.

Lilla Stjärnan och jag på balkongen, det är så vackert här. 

Magnus utanför huvudbyggnaden.

Magnus har drabbats av min förkylning och snorade för full och sov ganska dåligt under natten. Det gick nog åt ett ton papper under natten. Dagen efter på lördagen åkte vi till en skidlift i närheten som Emelie tipsade om (minns inte namnet). På somrarna kan man åka upp till toppen och spana ut över Siljan, äta lunch, fika, titta på skärmflygare eller äta blåbär. Tyckte det var lite läskigt på uppvägen, var rädd att det skulle braka. Men vi kom upp tryggt och säkert.

På väg upp mot toppen. Tänkte att om den lilla kickan framför klarar det här så gör jag det. Jag är egentligen inte höjdrädd, men jag har enorm respekt för höjder. Magnus däremot älskar det. 

Det var värt det. Den utsikten som väntade tog andan ur en. Här nere ligger caféet där vi åt god lunchbuffé. 

Kändes som att vara med i Sagan om Ringen. Otrolig natur med ljungen som blommade överallt. 

Jag står och spanar på en skärmflygare som förbereder en flygtur. Funderade på om jag skulle hugga tag i fötterna på honom och hänga med på en tur. 

Det ser ju bara för underbart ut. Snacka om frihetskänsla att sväva omkring. Magnus pratade med en av skärmflygarna om hur man går tillväga för att testa och lära sig mm. Han var jättetrevlig och hjälpsam.

Ett annat nöje några pysslar med på somrarna i skidbacken är att åka mountinbike. Även där pratade Magnus med en av killarna som berättade att en cykel för ändamålet går på mellan 70-80 000 kr! Det var kittlande att se hur de susade ner för backarna och flög över gupp. Magnus tittade längtansfullt efter dem. 

Slutligen var det dags att ta liften ner igen, vi skulle vidare söderut. 

Mötte flera cyklister som var på väg upp med sina cyklar hängandes på liften. De allra flesta drog inte ens ner säkerhetshandtaget på liften, de åker så ofta så det är som att sitta hemma i fåtöljen för dem. Jag höll krampaktigt i min till att börja med, sen efter en stund vågade jag släppa för att kunna ta kort och tillslut njöt jag för fullt. 

Jag ser inte lika skräcklsagen ut på nervägen. Det var faktiskt mindre läskigt att åka ner än upp. Tittade ner på galningarna som for fram på sin mountinbikes och några som promenerade upp till toppen istället för att ta liften. Hmm, om jag skulle ha gjort detsamma skulle jag nog inte ha kommit halvvägs ens nu i skrivande stund. Magnus får ju numera alltid putta mig upp för backar och trappor, hehe.

 

Nu har vi landat i Falkenberg efter ett par dagars härlig Sverigeturné. Vi åkte från Sundsvall i fredags och styrde kosan mot Siljan. Passerade massa mså mysiga hålor som jag inte minns namnen på. Vädret var toppen och vi njöt av färden. När vi kom till Ljusdal stannade vi och kollade lite i butiker, kände även att vi började bli hungriga och ville hitta ett lunchställe. I en av butikerna blev vi tipsade att åka till Färila hembygdsård, de har lunch för 85 kr inklusive efterrätt!!! Det ligger utmed vägen vi ändå skulle åka så det kändes perfekt. När vi kom fram var allt över förväntan, det var så vackert. Och maten var så god. Det var kycklingfilé, ris och kanelsås, till efterrätt var det rabarberpaj med vaniljsås. Det var 99 % pensionärer......så kom vi;o) De var så söta och vänliga. Tanten i kassan hade tom en lista på vad maten kostade för olika antal personer så hon slapp räkna. En person 85 kr, två personer 170 kr osv....upp till 20 personer, hihi. 

Här sitter vi och äter den goda lunchen, hembygdsgården i bakgrunden.  Det smakade så gott och inget går ju upp mot hemlagat som söta tanter svängt ihop.

Alltså kolla vad vackert det är. Gården borta vid skogsbrynet ligger ju så vackert att jag bara storknar och nära till god lunch på hembygdsgården;o) 

Kolla vad sött, tanterna och farbröderna sitter på rad och skvallrar över god lunch och fika.

Mätta och belåtna åkte vi vidare mot Mora. Men det skriver jag mer om i nästa inlägg för nu ska vi äta och alla tjatar att jag ska ta bort datorn från köksbordet;o)