Är trött, har fått lite ont i halsen och kurerar mig med Echinaforce. Vilade middag med Elvin idag. Att ligga panna mot panna och höra hans andetag är ren lycka. Två små tänder håller på att spricka fram. Han dreglar något kollosalt, Elvins klädbyten är mer frekventa än Madonnas under en konsert.

Röjer som en tok här hemma. Även om lägenheten ser ut som ett katastrofområde just nu så känner jag att en hel del blivit gjort. Imorgon kommer Elvins farmor och hjälper mig. Hon tar hand om Elvin och jag fortsätter röja. Vad.mycket.skit,vi.har. Få saker ger sån tillfredställelse som att slänga skräp man samlat på sig av någon outgrundlig anledning.

Elvin strävar uppåt dagarna i ända. Han ställer sig på sina fötter samtidigt som händerna tar stöd mot golvet eller en kudde. Den killen kommer nog både krypa och gå snart. Idag åt han väldigt lite till lunch. Gav honom en burk från 8 månader med lite större bitar. Han fick små hostattacker och vägrade efter några tuggor att äta mer. Till middag lagade jag kyckling med purjolök, palsternacka och morot till honom, smaksatt med lagerblad, min mammas örtpulver och persilja. Han åt som om han aldrig sett mat förut. Fick ge honom middag redan vid 16-tiden. Han åt mer än en portion innan jag fick hejda honom. Underbara unge som tycker om mammas mat:o))

Vi provade ge honom en liten bit jordgubb i Mora. Men då fick han kväljningar och vips var halva middagen uppe igen. Han såg lite förvånad ut.  Däremot provade han lite pannkaka som fint slank ner.

Världens finaste underbaraste och goaste unge!!!

Nu fortsätter min kurering i form av vågrätt läge med stängda ögon i ett mörkt och svalt sovrum.

En lite snabb uppdatering från ett myggtätt, vackert och rogivande Mora. Här är så mysigt att vi inte vill åka hem. Det är så härligt med miljöombyte, lekkompis till Elvin, god mat, underbar natur, fina vänner och Orsa björnpark. 

Elvin fick låna Minnas gåstol och gissa tre gånger om han gillade den!!!

Sötnosen Minna som snart fyller 1 år:o))

Elvin med en smula attityd.

Hela härliga gänget. Den söta damen i våffelboden tog kort på oss. Man måste nämligen starta en vandring i Björnparken med varsin våffla, e lag på det.

De har en av världens största björnraser, Kamtjatkabjörnen som kan bli uppemot 3 meter när de står på bakbenen. En rätt tydlig kontrast till lille Elvin som sitter i vagnen och är mer intresseread av ett snöre än att stå framför gigantisk björn.

Ett styck björnunge, född i januari, som kör ett gympapass.

Vi har det toppen här. Nu ska vi sova. Imorrn blir det en tur in till Mora, och mys här hemma i deras trevliga hus med tillhörande gigantisk tomt.

Det är så mycket som blir annorlunda när man får barn. Tex när man ska iväg någonstans. Förr var det bara att tänka på sig själv. Vilket kunde vara svårt nog ibland när jag emellanåt sprang uppför trapporna tre gånger för att jag glömt mobilen, sl-kortet och vattenflaskan. Men nu är det ännu mer att tänka på. Har jag med hakklappar? Räcker blöjorna? Jösses, får inte glömma hans vattenmugg. Sked för hellskotta, skeeeed till mellisen. Förra veckan var jag till och med så smart att jag skrev en snygg lista i typsnittet Papyrus över saker som alltid ska finnas i skötväskan. Brevid den listan skrev jag en spalt med extra saker som ska vara med vid längre turer. Fick mycket beröm av min man.

I fredags kunde vi därmed följa denna fantastiska lista när vi skulle packa oss iväg till stan. Sara och jag behövde hitta snygg klänning för dop/bröllop. Fia mötte upp oss lite senare och agerade smakråd och bebisunderhållare. Hur gör man då när man ska prova kläder och har barnvagn och packning för en vecka med sig? Jo, vi var båda så smarta att vi hade på oss leggings och amningslinne. Över det hade vi båda dragit på oss en varsin tjusig tunika. Vi slet helt sonika av oss tunikorna, mitt i butiken, och blottade våra slanka figurer som man lyckligtvis får efter graviditet och förlossning. På med klänningar, lite hujedamig-aldrig-i-livet-att-jag-köper-den-här, till skratt till hmm-den-här-kan-ju-funka-med-en-waxy-waistshaper-under.

Panikköpte en klänning vid 17-tiden, Elvin var hungrig och visade med besked att han ville ha mat NU, en klänning som lika säkert som amen i kyrkan kommer lämnas tillbaka inom öppet köp-tiden.

Fia åkte iväg till jobbet. Vi andra gick till Jensens och åt trerätters. Vi fick turas om alla fyra att trösta två små bebisar som varken ville äta eller sova. Plötsligt slog det mig att sist vi var på Jensens med Sara och Alex var vintern 2008. Då berättade dem att de var gravida med sin bebis som tyvärr slutade i MA några veckor senare. Magnus och jag hade precis misslyckats med vårt första IVF. I fredags satt vi, nästan två år senare, på Jensens igen med våra fantastiska barn. Sara tog min hand och vi grät en skvätt. Alex och Magnus satt med Celine och Elvin i varsitt knä och log, det slog oss alla hur underbart livet kan te sig.

I lördags kom det stora eldprovet. Jag skulle iväg hela dagen och Magnus skulle för första gången vara hemma själv med Elvin mer än en timme. Det var Tessans möhippa (Magnus syster). Jag åkte hemifrån vid 10 på fm och kom hem vid 17:30. OCH NU MÅSTE JAG FÅ SKRYTA LITE. Inte en enda gång, jag repeterar, inte EN ENDA gågn ringde jag hem och frågade var dem gjorde, eller om Elvin hade ätit, sovit, bajsat!!! Är så grymt imponerad av mig själv. Jag trodde att det skulle vara olidligt att vara iväg hela dagen, men måste erkänna att det var fantastiskt kul : Möhippan var så fin och bra och alla som var med var så vansinnig trevliga...varenda en faktiskt! Tänkte snarare på mina två favvopojkar och log av lycka att JAG hade en sån fin familj som fanns där hemma. Och den känslan att komma hem och se sin son spricka upp i ett soligt tandlöst leende när han får syn på sin mamma, var värt vartenda gram smör i Småland. 

Så här snygg var min svägerska i paljettklänning. Hon sjöng tre låtar på Sergels torg. Och då ska ni veta att Tessan, hon knäcker de flesta när det kommer till sång. Hon har en fantastisk röst!!! Flera utländska turister tog kort och filmade, de trodde säkert att Tessan var en tvättäkta svensk kändis, hehe (trots att hon sjöng på både engelska och spanska).

De två senaste åren har Magnus och jag infört en ny familjetradition på nationaldagen. Vi ska denna dag göra något kulturellt, vara lite turist i vår egen stad. 2008 var vi på stadsvandring i gamla stan och på rundvandring i slottet som hade gratis inträde på Svergies födelsedag. Förra året var vi på teater, Vasas kröning, i Strängnäs, Igår var vi i Vaxholm och åkte ut till fästningen med gräsligt ful båt. Vi var där med Magnus föräldrar, bror, Paula och vår vän Fia. 

Farmor, farfar och Elvin på båten till fästningen.

Lite snygga brudar...

Paula och Thommy, så fina ihop.

Ser ni Magnus arm som vinkar brevid flaggstången.

Härlig ameriansk lunch på Sveriges nationaldag.

Elvin ville inget hellre än att smaka på Paulas pizza, vilket han naturligtvis inte fick.

På väg hem åkte vi via Rindö och Värmdö. Här är vi på bilfärjan. Jag missade lite av all fin utsikt då jag roade Elvin med smaskig fruktpure och lek medan Magnus och Fia satt i framsätet och diggade musik. Magnus gjorde sin värnplikt på Rindö, så det blev en liten nostalgitripp för honom.

När vi kom hem kom Tessan och Thord för att fira att Tessan överlevde möhippan, hihi. De hade riktig champagne med sig. JAG DRACK CHAMPAGNE.

Faster myser med sin brorson.

Ja jädrar vilken helg vi haft. Så vansinnigt rolig och innehållsrik. Att sluta den härliga helgen med skål i bubbel i vårt soliga vardagsrum med Magnus, Tessan, Thord och Fia var som en prick över i:et. Där satt vi bland Elvins alla leksaker, dippade nachos och drack champagne i plastglas. Kunde inte bli bättre.

Elvin har bara de senaste dagarna nått några nya milstolpar. Han kan sitta själv länge utan stöd. Kan parera upp balansen om han ska sträcka sig efter en leksak. Men om han tittar uppåt så han lutar lite bakåt, trillar han som en fura. Eller om marken sluttar, tex ute på gräset, så kan han välta.

Madrassen vi lånade av Alexandra är perfekt att träna på:o)

Han stod i krypställning för första gången för två dagar sen. Men han har inte klurat ut hur han ska ta sig framåt. Men i badkaret igår, när han badade med pappa, hade de endast lite vatten i botten. Då lyckades Elvin hasa sig fram på rumpan. När han upptäckte sin förmåga skrattade han så det ekade mellan de kaklade väggarna. Magnus provade igen och igen och Elvin hasade sig fram på rumpan varje gång.

Magnus lockade med händerna och leksaker för att få Elvin att krypa framåt. Viljan finns, men inte tekniken....än.

Igår var det dags att återigen sätta familjen Havenro i bilen. Vi skulle till Norrtälje på 3-årskalas. Elvin slocknade med sin solhatt över ögonen.

Den här sötnosen Olivia, Elvins syssling, fyllde 3 och hade kalas.

Elvins första möte med en ballong. Det lilla hår han har var alldeles statiskt till slut av allt gnuggande.

Elvin älskar ju tvättlappar. Om han får ett mjukisdjur så är det tvättlappen han siktar in sig på. Olivias mamma Carro sa att Olivia gillade samma sak när hon var bebis. Hon hade en tygbit i from av en fågel med massa roliga tygflikar på. Den fick Elvin igår. Jösses va han gillade den. Han pillade och tuggade på den i bilen sen:o) Det var rart att ge den till honom.

Vi åkte förbi min andra kúsin Tommy och hans sambo Tina på väg hem. De har ett jättemysigt hus som de renoverat. Elvin fick för första gången i sitt liv sitta i gräset. Gissa om han extraknäckte som gräsklippare. Han drog och drog och såg ut att njuta av att sitta där i solen och känna gräset mellan fingrarna. Då kände vi mer än någonsin hur mycket vi längtar efter hus.

Avlastning, solsken, kluckande vatten, fågelkvitter, underbart sällskap och god mat har präglat den här helgen. Åsså lite budgivning på det. Vi har haft toppendagar nere hos Elvins farmor och farfar i Mariefred. Vi blev inte med hus, men är inte bittra för det. Tror med all säkerhet att det inte var det sista huset till salu. Ska på visning nu på söndag igen i samma område.

I onsdags fyllde Elvins farfar Göran år. Magnus syskon kom, samt ett par vänner till Göran. Det var en trevlig och lugn kväll med tårta och goda bakverk. Tack gode gud för waxy waistshaper;o)

Elvin har haft problem med hård mage men somnat som en stock på kvällarna och sovit till närmare 8 (med ett par uppvaknadnen mellan 5-7)!!! Då skickade vi upp honom till glada mottagare i form av farmor och farfar som gav honom gröt och gosade tills ett par någorlunda utvilade föräldrar kom upp för källartrappan någon timme senare.

Har varit dålig på att ta bilder i helgen men ska be att få lite kort av farmor Anne-Lie. Något som var roligt var att Magnus morfar kom förbi så vi kunde ta fyra generationer på Magnus sida också. 

Farmor, gammelmorfar, pappa och lilla Elvin.

Elvin sitter med farmor vid datorn. Han äääälskar knappar, sladdar och teknikprylar (gärna fjärrkontroller och mobiltelefoner - det är gott att tugga på).  Alla hans tår och fingrar är lite lagom intrassalade i diverse kablar.

Ryssvärmen kom. Vi tog en promenad. Elvin har fått för sig att sitta och tugga på vagnen när man är ute. Man får köra försiktigt när det är gupp så han inte gör illa sig, lilla sötungen.

Pappa och farmor nere vid sjön. Det är disigt men ljuvligt varmt och skönt. Det är sån här miljö man vill vistas i, inte bland massa lägenhetshus.

Sitta på pappas axlar är ju bara så lattjo.

Farmor busar med Elvin som kiknar av skratt.....mamma också:o)

Elvin gillar att leka med snöret till den lilla kameraväskan. På en av promenaderna höll han den i båda händer medan han sög på en lite bit.......han somnade en stund senare, hehe.

Farfar bär Elvin i bärselen medan pappa puttar på i uppförsbacken.

Mor och son ute i det behagliga vädret. Tänk att äntligen kunna vara ute i nästan bara mässingen. Rena högsommarvärmen var det.

Vi tog en sväng till Hedlandet och handlade lite kläder åt Elvin. Han fick både av mamma och pappa och av farmor och farfar. När vi kom ut spöregnade det, vi fick skynda oss till bilen och in med varor, vagn och människor.

Har varit så skönt med all avlastning. För även om jag vill vara med Elvin så mycket som möjligt är det skönt när man får hjälp. Det är även viktigt att Elvins mor- och farföräldrar får känna att de rår om sitt barnbarn utan att föräldrarna hänger över axeln och ska lägga sig i. Jag har tom hunnit läsa ut min bok och börjat på nästa, det ni;o))

Det här kommer bli ett långt inlägg med många bilder. Så ni kan gå och kissa först och kanske bre ett par mackor så ni står er ända till slutet av inlägget.

På dopdagen i lördags gick ju allt undan i raketfart. Nu i efterhand slog det oss att vi faktiskt glömde att ta ordentliga bilder på Elvin i sin vackra dopklänning. Så Elvins farmor kom med det geniala förslaget att komma hem till oss den här veckan med dopklänningen och ta lite bilder. Många tar ju dopbilder några dagar innan dopet....så några dagar efteråt gör ju ingen större skillnad. Idag var den stora dagen. Ägnade först några timmar åt att njuta av det fantastiska vädret. Tog en långpromenad. Elvin sov i vagnen. Såg flera andra mammor och pappor med sina barnvagnar. Kände en sprudlande glädje över att JAG faktiskt går här med min son i vagn....helt otroligt. Så många gånger jag sett avundsjukt på andra med sina barnvagnar för att nu äntligen tillhöra den skaran.

Stannade i en park. Satte mig på en bänk och läste i min bok. Det kändes som högsommarvärme, drog upp byxbenen till knäna, av med strumpor och skor. Sen satt jag där och bländade alla förbipasserande med mina bleka ben. Själv hade jag solglasögon;o)

Kom hem vid 15:30. Elvins farmor gled precis in på parkeringen. Upp i lägenheten och tog på Elvin klänningen. Han var så samarbetsvillig och poserade snällt under de sammanlagt 193 bilder vi  tog på honom. Det är ju det man får stå ut med som fotomodell, att det tas en jädra massa bilder.

Men jag börjar med att visa lite bilder från själva dopdagen som jag lyckats ragga till mig från släkt och vänner. Håll i er för nu kommer frosseriet! 

Magnus och jag kom till kyrkan före farmor. Vi började klä på Elvin lite försiktigt. Men erkänner att vi längtade tills farmor kom och styrde upp det.

Elvin mitt i all uppståndelse runtomkring

Äntligen susade farmor in genom dörren och tog med van hand över påklädningen och klipp av för långa band.

Många knappar i ryggen. Elvin var väldigt förtjust i att tugga på de blå banden....så klart.

Elvin med sin gudmor och gudfar.

Rebecca och Göran sjunger och spelar för de två fina dopbarnen.

Alla lägger varsin hand på Elvins huvud....en liten herre som är mer intresserad av det blå snöret på armen.

Elvin somnade efter själva vattenceremonin i Thommys trygga famn och sov sig genom resten av dopet.

Halva la familia, från vänster: Magnus syster Tessan med blivande maken Thord, Magnus, jag, farmor Anne-Lie, Magnus kusins fru Sara, Thommy och Elvin, vännen Erke. 

Efter dopet bytte vi om till andra kläder. Körde den coola stilen. 

Yo wassup!

Finner inga ord. Han är så förbannat söt att jag bara måste bita liiiiite....

En vacker liten Celine var med och firade Elvin, dagen till ära klädd i rosa klänning:o)

Här sjunger Rebecca den fina sången hon skrivit till mig och Magnus. Det är jag som tagit bilden. Var tvungen att göra nåt för att inte böla ihjäl mig.

NU kommer en bildkavalkad från dagens proffsfotografering av Elvin mamma och farmor. Tror faktiskt att vi kan ha en framtid i fotobranschen. Så fort jag publicerat inlägget väntar jag mig att telefonerna ska börja ringa med jobberbjudanden.

 Orkade ni ända hit? Hur många mackor blev det sammanlagt? Ni glömde väl inte att kissa innan??

För precis ett halvår sen födde jag min älskade son Elvin. Klockan 23 tog han sitt första andetag, så just nu ligger jag och krystar järnet:o))

Elvin 6 månader!

 Grattis min älskling!

I går åkte mamma och Jan hem igen. Mamma mådde lite bättre men var fortfarande inte bra. Hemresan var jobbig men gick ändå ok, de kom ju fram;o) Alltid skönt att komma hem när man mår dåligt och skrota runt i sin egna miljö. Hon kommer upp i slutet på maj igen:o)

Magnus och jag åkte iväg på babysim med Elvin. Han var trött på vägen dit då han varit vaken sen 7-tiden. Men så fort badbrallorna åkte på blev han pigg som en liten mört. Då vädret var så härlgit bestämde vi oss för att åka direkt hem efter simskolan, äta lunch alla tre, packa matsäck till alla tre och åka iväg till Älta. Där var vi för ganska precis ett år sen. Se inlägget här. Då låg Elvin i min mage. Vi sa då att vi måste återkomma hit med vår son året därpå. Och igår blev det av, nästan på dagen ett år senare (3 maj förra året) hihi. Men utan bärsele, det ska vi köpa nu i veckan. 

Här är vi på väg till babysimmet. Elvin slockade precis innan vi var framme men kom som sagt igång så fort badbrallor och bassäng kom i hans synfält.

Hem för att äta och fixa matsäck. Pappa och Elvin blev klara först. Så medan jag for runt och fixade mig satt pojkarna vid bordet och lekte med den fina pallen med Elvins namn i form av pussel, han fick av gudmor Rebecca och Göran i doppresent.

När vi kom fram till Älta la vi Elvin i vagnen, han somnade som en stock. Vi njöt av promenaden, av stillheten. Stannade till en gång och var alldeles tysta. Det enda som hördes var naturens ljud. Ljuvligt. Vi parkerade vid sjön för att inta resterna av fikabrödet som blev över från dopet, hehe.

Elvin vaknade och fick fruktpure. I bakgrunden står ett stort tält, badtunnor och grillplats mm som man kan hyra.

Hela familjen Havenro njuter av vårvärmen och varandra.

Elvin hade många intryck att ta in.

Mor och son skrattar åt pappa som larvar sig bakom kameran.

Dags att plocka undan och vandra vidare.

Elvin ledsnade på att sitta i vagnen så han fick rida på pappa axlar vilket var mer populärt. Det var då vi beslöt att köpa bärsele, vilket Elvin garanterat kommer uppskatta att dingla med benen i.

Vi hade en ljuvlig dag i Älta. Kvällen avslutades med film. Vi la oss tidigt för vi var så trötta. Men vid 23-tiden väcktes vi av en gallskrikande Elvin. Han brukar aldrig vakna och gallskrika så vi blev väldigt oroliga. Han var helt otröstlig så vi tog upp honom och försökte lugna honom. Magnus tog över en stund medan jag klurade på vad det kunde vara för fel. Då kräktes han lite. Blev därefter snabbt ganska lugn. Kom på att han inte hade rapat efter kvällsamningen pga att han somnade. Så det var nog magknip han hade. Efter 30 minuter somnade han nästan på Magnus bröst. Vi tog Elvins kudde och la honom mellan oss, Han verkade behöva extra närhet. Vi somnade om alla tre. Magnus berättade i morse att han hade vaknat flera gånger under natten. Varje gång hade Elvin och jag legat med pannorna mot varandra tätt tätt intill varandra. Det var nog därför vi sovit så bra:o) Elvin vaknade en gång vid 4 för mat och sen vid 7, pigg och glad redo för uppstigning. Underbart att se honom glad igen.

Idag var vi på BVC för 6-månaderskontroll hos läkaren. Elvin väger nu 6925 och mår som en prins. Därefter var vi ute i solen i 4 timmar och myste vid den lilla djurparken i närheten från där vi bor. Sen sov Elvin två timmar i vagnen så vi hade inte hjärta att gå upp till lägenheten, med risk för att väcka honom, trots hunger efter att bara ha ätit frukost och ett äpple:o)

Sov ganska risigt natten till lördagen. Mycket som snurrade i huvudet, kontrollmänniska som jag är. Elvin satt lyckligt ovetande i sin bumbostol på morgonen och tuggade på en bitring. Tyvärr skedde något väldigt tråkigt mitt i alla morgonbestyr. Min mamma kände sig inte bra. Redan kvällen innan mådde hon lite illa. På lördagen kände hon sig sämre, ont i kroppen, frossa, illamående och alldeles matt. Det slutade med att vi åkte till dopet utan Elvins mormor som fick tillbringa dagen hemma i vår lägenhet. Vi var så ledsna att det inte går att beskriva. Min mammas första, och kanske, enda barnbarns dop. Nog fan ska en baskelusk förstöra det. Men som min kusins kloka flickvän Tina sa när vi träffades efter dopet, att det är tiden mellan dessa "högtider" som räknas. Det tröstade faktiskt att höra det, både för mig och för mamma när jag sen berättade det för henne.

Vi kom till kyrkan i god tid. Elvins morfar, moster, farmor, farfar, gudmor med sambo fixade i ordning det sista i byskolan där dopkaffet skulle vara sen. Dessa nyss uppräknade personer var mina HJÄLTAR, utan dem skulle jag förmodligen kollapsa. TACK!

Elvin var så vacker in den underbara dopklänningen. Jag inväntar bilder från andra som tog då vi inte hann ge vår kamera till någon för att ta bilder. Har dock hunnit få några från Elvins morfar Jan och min moster Britt-Inger. 

Elvins gudmor Rebecca sjöng så vackert att det var omöjligt att inte gråta. Det var en familj till som döpte sitt barn samtidigt som oss. Det satt flera på deras sida som också grät och log fånigt när Rebecca sjöng. Hon har en ängels röst. När hon var klar applåderade alla i kyrkan!!! Elvins gudfar Thommy (Magnus lillebror) såg så stolt ut när han höll i sin gudson. Vi har valt så bra faddrar, de kommer vara suveräna för Elvin.

Till vår fasa sa prästen Elvis under själva vattenceremonin. Jag blev så paff att jag inte kom för mig att säga något. Men både före och efter det sa hon Elvin varje gång, så jag undrade om jag kanske hörde fel. Men flera hade hört samma sak. Under gårdagen skrattade jag åt det, men idag när allt landat känner jag mig nästan irriterad över att prästen sa fel namn. Vidare hade hon skrivit Elvis i Rebeccas fadderbrev och absolut ingenting i Thommys brev!! I vårt brev hade hon skrivit rätt. Åkte dit idag igen så hon får göra om och skicka hem till mig.

Men förutom det var det ett mycket vackert och bra dop med en jättegulig präst.

Får vi lov att presentera vår son: Elvin Nils Elis Havenro (eller Elvis om man så vill..)

När dopet var klart gick vi uppför den långa trappan till byskolan. Vädret var perfekt, räckte med de tunna kläderna man hade på sig. Återigen, mina hjältar jag nämnt ovan, hade gjort så fint. Vi ställde fram smörgåstårtor, vaniljbullar, äppel-och kanelmuffins och fyra sortes kakor. Det var Elvins farmor, gudmor med sambo och min vän Fia som bakat allt. Gästerna åt lydigt, hihi. Sen när smörgåstårtorna började ta slut, flyttade vi undan dem och ställde fram doptårtorna av choklad- och hallonmousse med Elvins namn skrivet med glasyr på toppen. Då hörde vi några stön över att det var ännu mer att äta. Jag avskyr när det är för lite mat så det blir alltid väldigt mycket när jag är inblandad i matplaneringar. Det fanns även korv med bröd för de som inte gillade smörgåstårta:o)

Elvin fick så fina dopgåvor. Han är lyckligt lottad som fötts in i två härliga familjer som älskar honom.

Vi bytte om till tuff skjorta med fluga och ett par riktiga jeans samt ett par sneakers (ända från Magnus vän i USA). Solglasögonen fick han av sin moster Johanna och solstolen av min kusin Zandra med pojkvän. Självklart var vi ju tvugna att arrangera en cool bild. Är han en tuffing eller en tuffing?

När Magnus och jag gifte oss 2006 blev Rebecca inspirerad av miljön där vi var på västkusten. Hon skrev en kärlekssång till oss som hon blev klar med en tid efter. DEN spelade och sjöng hon på dopmottagningen igår. Hennes sambo Göran sjöng med i vissa partier, de satt i varsin ände av rummet, mitt bland gästerna, och det blev så fantastiskt bra. Elvin satt i Görans knä medan de sjöng och han var alldeles hänförd av musiken. Önskar jag kunde förmedla till er hur fantastisk det var (bu för ej vattenfast mascara ihop med linser).

Det var en härlig dag. Det enda som var riktigt tråkigt var att Elvins mormor inte kunde vara med. Men vi måste acceptera det och gå vidare och njuta av tiden som kommer istället, annars blir man bitter och DET är inte bra:o)

Elvin skötte sig exemplariskt, han gick från famn till famn. Vi vill att han ska vänja sig vid att vara med andra och ändå känna sig trygg och det verkar som att vi än så länge har lyckats med det. Är så stolt över min son som alltid bjuder på sina bedårande leenden.

FLER BILDER KOMMER i ett senare inlägg när jag raggat in från nära och kära. Ni som läser och som tog bilder, maila mig gärna några ni tycker är bra då vi inte har några egna. Det skulle göra mig så glad.

TACK ALLA som var med och firade med oss och ALLA er andra som inte var med men som ändå hört av er och gett Elvin era lyckönskningar. TACK till mina hjältar som hade bakat och fixat med allt både före och efter. TACK till min mamma för att du ändå fanns nära:o)

Och nu avslutar jag här innan det blir förväxling med ett tacktal på Oscarsgalan...

Jag hade neurotiskt psykbryt i ungefär 4 timmar idag. Helt plötsligt var inte klänningen jag skulle ha på dopet fin längre. Provade den ju bara i affären, men nu hemma såg den lite ut som ett tält på mig. Min mamma och Johanna gjorde allt för att hitta alternativ. Jag skämtar inte, satt och böla som en treåring i panik. När jag tillslut bestämde mig för att skita i hela dopet då jag skulle vara den gräsligaste och fulaste mamman som någonsin döpt sin son, hittade vi äntligen något som fungerade.

Med i princip allt jag äger i klädväg hysteriskt slängt över soffan och fåtöljerna, lämnade vi karlarna hemma för att åka och förbereda i lokalen. Mötte upp Magnus föräldrar där. Det tog inte ens 45 minuter så var vi på väg hem igen. Det gick snabbt.

Nu är jag trött som en vilsen gnu. Ska sova så fort jag lämnat dataskrället. Allt är förberett. Jag andas av mig själv. Näsborrarna är inte vidgade längre. Jag har världens bästa familj.

Imorgon är det dop för världens vackraste Elvin.