Här är jag igen. Visst har ni väl saknat mig lite;o)

Vet knappt vart jag ska börja. Vi har bott här nu i 5 dagar. För varje dag som går känns det bättre och bättre. Vi var överens om att de inte behövde flyttstäda mer än att ta bort sin egen skit då vi alla hade så få dagar på oss att byta boende. Men de hade inte städat alls, förutom dammsugit lite, vilket är det minst nödvändiga. Likaså var vi överens med våra köpare att inte flyttstäda vår lägenhet pga få dagar där också. Men på söndagen lämnade vi Elvin hos Tessan och Thord och åkte till lägenheten och städade ur den på mindre än två timmar. Det blev förbannat rent kan jag lova.

Svärmor, svägerskan, Elvin och jag åkte i förväg i lördags. Vi stod på alla fyra och skurade köket, kröp in i skåpen. Sniffade i badrummen. Då upptäckte vi en skum doft i badrummet på ovanvåningen. Vi har numera en sorts ångdusch/bubbelbadkar med inbyggd radio. Trodde först det kom därifrån. Men senare upptäckte jag att det var tvättmaskinen som var full med mögel i gummilisten. Har tvättat den tom på 95 grader och skurat. Men vi ger fan i det nu och har bestämt oss för att köpa en ny. man får en bra maskin för under 4000 pix. Har sprungit fram och tillbaka till Sara och Alex och tvättat så länge.

Själva flytten gick jättebra. Vi var ett tiotal som hjälptes åt. Svärmor hade gjort lasagne och ananaspaj som vi glufsade i oss. Elvin har kravlat runt och käkat ludd, dammråttor, små plastbitar, löv och en mängd andra oidentifierade föremål. Vi njuter av att kunna kliva rätt ut på tomten utan att behöva ränna i trappor. Vagnen kan vi bara köra rätt ut när Elvin ska sova. Han sover jättedåligt på nätterna nu. Vi får ta tag i rutinerna när det är färdigrenoverat här. Innan dess kommer han sova i vårt rum respektive hos Sara och Alex när det ska målas här. Elvin tror nog att vi bara är på semester, han känner sig ju inte hemma här ännu.

Varje morgon kör vi pappa Magnus till pendeln och på eftermidagarna hämtar vi honom. Sakta men säkert börjar vi komma i ordning. Jag tar promenader varje dag med Elvin för att lära mig hitta i området. Idag ska vi vara lite crazy och ta bilen till någon affär och handla.

Liten bildkavalkad. Har inte så många än, men ska ta fler före-och efter-bilder vid renoveringen som startar på söndag. 

Under packningen i lägenheten fick Elvin tag på passande broschyrer som snabbt spreds ut framför honom. Det här vore ju en klockren reklambild för Wabbie Foundation. Genom dem kan drömmen om ett barn bli sann.

Det finaste man har sätter man på bordet.

Kom in i köket i lägenheten dagen innan flytten och undrade vart tusan Elvin tagit vägen. Jorrå, han hade klättrat in i skafferiet.

I fredags när vi hämtat nycklarna åkte vi till huset. Elvin fick inta sin första måltid i trappan nedtryckt i bumbostolen, som han för övrigt väldigt snabbt kan ta sig ur nu. Den åker ut på blocket pronto.

På flyttdagen, innan vi lastade ur lastbilen åt vi mat. Tänk va coolt att äta ute i sin egen trädgård. Cirkeln av stenplattor hade förra ägarna till sin pool samt när de spelade basket. Vi funderar på att ta bort det och ha gräs där istället.

Grannen Celine kom förbi. Min fina svägerska Tessan väntar barn. Elvin kommer få en kusin i mars. Det känns fantastiskt kul då han med största sannolikhet inte får några syskon.

Vi satte ner Elvin i kartong med inslagningspapper. Han löpte amok och var lyckligast i universum i flera minuter.

Vår furumardröm som snart kommer byta skepnad.

Att öppna ytterdörren och mötas av grönska och sina utemöbler slår definitivt att öppna ytterdörren till lägenheten.

Bra med ett uterum, där kan man samla kartonger på hög.

Inom kort var hälften borta, så går det när man är en jävel på att packa upp.

Att flytta är utmattande. Så fort vi åker bil någonstans somnar Elvin inom några minuter. Han vaknar inte ens när man tar ut honom, vilket han annars brukar göra. Det är nog lite mycket för honom nu.

Vi ångrar oss inte en sekund. Det kommer bli dyrare för oss. Jag måste fixa så jag kan börja jobba snart, för varenda slant vi kan få in är välkommen. Men vi har valt det här och njuter som bara den. Trodde jag skulle gråta när vi lämnade vår fina lägenhet men jag tänker inte ens på den längre, DET är stort för att vara en sån blödig typ som mig.

Dags för lunch och sen ge sig ut och handla lite.

Helt galet. Igår när jag skulle natta Elvin, krånglade han jättemycket när han fick sin välling. Han drack inte upp allt och var klarvaken när han tillslut ratade det sista i flaskan. Okej, tänkte jag, det blir en lång kväll igen. La honom i sin säng, sa god natt, gick ut ur rummet. Han sa ingenting. Hörde efter en stund hur han slängde nappen på golvet. Fortfarande inget ljud från sonen. Hmm, var tvungen att tjuvkika efter en stund. Då hade han dykt med huvudet rakt ner i fotändan av sängen, rumpan i vädret, och somnat. Utan gråt. Utan napp??!! Jag fattade ingenting, gick ut till Magnus i köket som knappt trodde mig när jag sa att Elvin sov. Jaha, vad gör vi nu då. Vi kollade på film...fortfarande i chocktillstånd.

Började med en grej igår som jag måste tacka min vän Emelie för. TACK Emelie:o) Hon har nog ingen aning om vad jag menar nu. Men på msn häromdagen sa hon i förbifarten att hon brukar sjunga:
En elefant balanserade på en liten liten spindeltråd, det tyckte han var så intressant så han gick och hämtade en annan elefant. Två elefanter balanserade......ja så fortsätter den med fler och fler elefanter. Jag testade sjunga den igår för Elvin när han fick välling, han blev lugn en stund för att sen börja böka runt. Ikväll testade jag igen. Sjöng den vi vällingen. Han låg alldeles stilla. Elvin ville inte ha all välling ikväll heller, men oj vad trött och lugn han var ändå. Jag kom till 24 elefanter innan jag la ner honom i sängen, fortsatte att nynna på sången, gick ut. Sköljde ur nappflaskan. Gick tillbaka till sovrummet. Elvin sov....

Igår åkte vi hem till Sara och Celine (Alex var inte hemma) för att mäta väggar. De har samma typ av hus vi ska flytta till. Sen kollade vi tapeter i Barkaby. Vi hittade några intressanta men inte några WOW KABOOM-tapeter.

Idag tog jag promenad med Elvin till en butik i Örby som har massor av tapeter. Där blev det lite WOW KABOOM. Herregud vad jag dreglade, bästa affären jag varit i. Ringde Magnus och flåsade medaljongtapeter, värre än ett 071-nummer. 

Elvin kravlade sig in under sängen. Sen kom han inte ut och blev ledsen. Fick dra ut honom, då tog han med sig alla dammråttor, tack sa mamma.

Vad är väl en låda full med leksaker mot ett halvtömt skafferi och en flaska Laktulos.

En av Elvins favoritsysselsättningar är att i ilfart krypa ut i hallen och möblera om i skohyllan.

När det är matdags äter Elvin med god aptit. Men ibland vill han inte fortsätta äta mer än några tuggor om han inte får en egen sked att leka med. Då vill han gärna mata mig med sin, vilket leder till att han gapar och då passar jag på att veva in lite mat.

På väg hem från måleriaffären stannade vi på lekplatsen och gungade.

Sitter i en gunga brevid och gungar. Elvins lugg virvlar i vinden. Han ser nästan ut som Tintin. 

Igår pallade ingen av oss laga mat, så det blev en tripp till stan med lunch på Organic Green. Trots att jag inte är vegetarian, är två av mina favorit-lunch-ställen i stan vegetariska: Organic Green på Rehnsgatan och Hermitage på Stora Nygatan. Båda ställerna har vällagad mat från grunden, hembakat bröd med hummus och flera goda rätter att välja på. Kan varmt rekomedera dessa ställen och jag kan lova att ni inte saknar de blodiga biffarna;o)

Vi såg Snabba Cash igår kväll. Den var förbaskat bra. Vi satt som två tända ljus hela filmen. Slutet var lite öppet, hade några funderingar kring vissa saker. Men dörren står ju på glänt för en uppföljare...

Var inte så vidare uppkäftig när jag vaknade i morse. Elvin var på strålande gott humör. Det tog 20 minuter för honom att somna igår, det var gallskrik som vanligt. Men vi får ha tålamod. Blev ju lite sent med filmkvällen och i morse satte sig Elvin upp i sin säng, klockan visade strax innan 6. Elvin fick komma till vår säng där han efter ca 30 minuters bökande somnade om i en konstig ställning. När jag vaknade, innan jag hann öppna ögonen, kände jag mig iaktagen. Öppnade ögonen. Elvin sitter precis brevid mig och stirrar. När han ser att jag vaknar, börjar han hoppa sittandes och skrattar förtjust. Älskade, älskade unge, kan man vakna på ett trevligare sätt.

Nu sover han sin förmiddagsvila med pappa som inte ens gått upp än. Så han fick ligga kvar när jag kom in i sovrummet med Elvin. Nu ligger de med armar och ben huller om buller. Jag har packat en kartong till, vikt tvätt och rensat ut gammalt skit ur skafferiet. Saker som står längst in i skafferiet törs man ju knappt kolla "bäst-före" datum på.

På agendan idag står följande:
- Åka till återvinningsstationen och slänga skräp
- Åka till stadsmissionen med en säck kläder
- Vattna blommorna hemma hos svägerskan
- Kolla tapeter i Måleributiken i Alvik

Det lutar åt att min mamma, Jan och bonusbrorsan Daniel kommer upp till oss i början av september och hjälper till med att måla, tapetsera och sätta upp en vägg i vårt nya hus. Jan och Daniel är grymt duktiga på allt som har med hantverk att göra. Sen ska vi byta ut de hemska furuluckorna i köket mot vita släta, samt införskaffa en divansoffa. Målet är att allt det ska vara klart till Elvins 1-årskalas som kommer gå av stapeln den 30 oktober (han fyller den 26:e som är en tisdag, så vi väljer att ha kalas på lördagen).

Det var allt för idag. Ha en fin dag alla mina kära bloggläsare:o)

Tänkte prata lite om Elvins sömn, den är inte på topplistan just nu. Vill skriva om det för att själv kunna gå tillbaka och läsa om det skulle behövas. Men jag börjar med att berätta att jädrans vad jag har fått massor gjort här hemma. Min före detta kollega Kerstin var här igår, hon tog ut Elvin på en tvåtimmarstur. Under den tiden sprang jag runt som en Duracellkanin, packade kartonger, tvättade, skurade toan (man kan ju inte bo i en svinstia bara för att man snart ska flytta), rensade bland kläder, tömde flera skåp. Pinal efter pinal åkte graciöst ner i flyttkartonger som till slut tornade upp sig som ett gigantiskt berg. När Elvin och Kerstin kom tillbaka hade hon köpt en present till Elvin, en legogubbe och en legogris som Elvin glatt tuggade på. Tack vare Kerstin åkte halva bohaget ner i kartonger.

Idag träffade jag Alexandra, vi var ute ca tre timmar med promenad och...OCH mina damer och herrar. Första sushin på nästan två år!!! Jag älskar verkligen sushi, men var inte sugen på det under hela graviditeten och sen har det bara inte blivit av. 

Hiiiiimmelriiiiket!

Sen knatade vi på en rejäl runda. Elvin var på sitt bästa humör alla tre timmar.

Han gillade nog att se annat än flyttkartonger. 

Rätt var det är när vi knatar med skog på vardera sidor, vrålar Alexandra mitt i en mening: ÅÅÅÅHHHH KOLLA VILKA STORA KARL JOHANSVAMPAR!!! Också rusar hon ner i diket och ställer sig dubbelvikt.

Stora var dem och glad var Alexandra, men sen såg vi att de var mögliga så hon fick helt enkelt slänga tillbaka dem och gå vidare svamplös....

Elvin somnade och sov i över en timme som en stock medan vi gick långrundan. När vi kom tillbaka till civilisationen kom helt plötsligt en civilare med blåljuset på i hög fart.
- De kommer hitåt, sa Alexandra Håll för öronen!!!
Lydig som jag är var jag precis på väg att hålla för mina öron, innan jag kom på. Nej, inte mina öron. Elvins öron för bövelen, Elvins öron, han sover ju!
Samtidigt dök vi ner i vagnen....Elvin hade redan hunnit vakna, men hans öron skonades i alla fall. Ena snuten i bilen, tittade på oss som om han ville be om ursäkt för att störa friden där jag stod med röven i vädret med huvudet under suffletten. Sen skrattade så vi höll på att storkna, åt att jag skulle hålla för mina öron på Alexandras uppmaning, när hon så klart tänkte på min son....tur att någon av oss kan tänka.

Lite lagom nonchalant kom vi hem igen.

Elvin sömn. Som jag nämnt har vi fått börja på ruta ett igen. Han formligen gallskriker. Har känt mig så maktlös. Men igår kom jag plötsligt på hur jag gjorde när Elvin var spädbarn. Jag använde ett vyssjande ljud som jag upprepade om och om igen. Det hjälpte då. Kanske skulle testa det igen tänkte jag, har inget att förlora. Började igår efter att försökt få honom att somna i ca 15 minuter. Gick in i rummet, la ner honom, stoppade in nappen samtidigt som jag vyssjade. Klappade honom på magen och över pannan. Slutade klappa honom men fortsatte vyssja. Backade sakta sakta ett steg i taget, vyssjandes. Gick ut ur rummet, han såg mig fortfarande, jag vyssjade, han var tyst. Men efter någon minut började han gråta igen, ställde sig upp i sängen. Jag började om igen. Om igen. Om igen. Tllslut stod jag i dörröppningen, han tittade på mig, jag slutade vyssja. Vi tittade bara på varandra. Då suckade han och vände ryggen mot mig och somnade. Jag blev överlycklig. Sprang genast till Magnus och berättade. Han hade glömt att vi gjorde så när Elvin var spädbarn och ville gärna vara med och kolla när jag nattar honom nästa gång. I går tog det 30 minuter innan han somnade.

Ikväll kom Magnus hem senare, så jag nattade utan observatör. Efter vällingen la jag honom i sin säng. Han reste sig på en gång, kastade nappen och började gråta som snabbt eskalerade i gallskrik. Jag suckade uppgivet med ryggen mot sovrumsdörren som stod på glänt och tänkte att det här kommer aldrig att gå. Vad ska jag göra? Jag kan inte låta mitt barn skrika sig till sömns, det kan omöjligt vara bra. Men om jag lyfter upp honom så vet han ju att det är det som väntar om han gallskriker och det går ju inte. Bestämde mig för att inte gå in förrän gråten lugnar sig (om den gör det). För medan jag stod där tänkte jag att om jag går in när han skriker som mest, blir ju belöningen att jag kommer in i rummet. Går jag istället in när han kanske för endast 10-20 sekunder är lugnare, så blir han ju belönad då istället. Tänkte att en teoretiker måste ju testa sina teorier. Sagt och gjort. Elvin lugnade ner sig men stod fortfarande upp i sängen, jag gick snabbt in igen. La ner honom, in med nappen, vyssjade, gick ut. Han ställde sig, skrek, blev lite lugnare för en kort stund, jag gick in, upprepade allt. Och nu kommer kvällens glädjechock. Ikväll tog det sammanlagt 15 minuter innan han somnade!!! Tror nog att jag har nåt på gång här. Men ska köra vidare i några dagar till innan jag vågar säga om det bara är tillfälligheter eller om det faktiskt fungerar. 

Att vara kvinna ska visst innebära att man kan göra flera saker samtidigt.....hmm.....måste vara en myt. Jag blir stirrig bara jag ska prata med Elvin och röra runt honungen i tekoppen samtidigt. Nu kanske jag överdrev lite. Men mina dagar ska fyllas med: packning av kartonger, rensning, mata Elvin, byta blöja, natta, laga mat, gå på toa, dammsuga (blir skräpigt av alla grejor och kartonger), kolla mail, jobba med mammas webbutik, blogga, leka med Elvin, gå ut på promenad, handla, kamma håret, plocka i och ur diskmaskinen, ta ut papper ur Elvins mun som han lyckats hitta någonstans, bära på Elvin, kolla posten, klä på mig, borsta tänderna, komma ihåg att borsta Elvins tänder, gosa med Elvin, vattna blommorna, sova.

Någonstans mitt i allt detta kan jag stanna upp och undra: vad tusan vad det jag skulle göra nu? Men på nåt sätt får jag allt att fungera. När kvällen kommer och Elvin somnat har jag lyckats ha ytterligare en underbar dag med min son, fått disken undanröjd, tvätten tvättad och några kartonger packade. Sen noterade nog några det där jag skrev om mammas webbutik. Det är nytt! Min mamma har, som många av er vet, en webbutik där hon säljer sina ekologiska kryddor och örttéer blandat med skafferivaror och hudvårdsprodukter mm. Då hon har så mycket att göra med sitt B&B, gårdsbutik och örtodlingar har vi kommit fram till att jag ska administrera och ansvara för hennes webbutik. Känns skitkul. Så from idag jobbar jag så gott jag hinner, med den. Kommer inte hinna mycket varje dag nu när vi snart ska flytta, men tanken är att det ska bli mer och mer för mig att göra framöver. 

Elvin brukar få avsluta sina måltider med att leka "låt-oss-se-hur-kladdig-jag-hinner-bli-på-en-minut-leken" Fungerar utmärkt, då han får belöning i form av dusch i diskhon i köket efteråt.

Han älskar att stå, bara stå rakt upp och ner, inte göra något särskilt, bara spana och.....stå....helt enkelt.

I söndags fick han gunga igen. Då det snart var dags för honom att sova var han mäkta imponerad över gungan, jämfört med förra gången då han garvade rumpan av sig. Vi hittade min gamla rockring. När jag rockar hemma i vardagsrummet, skrattar han minsann så väggarna skakar.

Fia var här idag. Hon hjälpte mig med Elvin medan jag packade kartonger. Min mormors alla stickade bebiskläder skulle packas ner. Vi var ju tvugna att prova alla mössor på Elvin som satt och flåsade i värmen i bara blöja, omgiven av stickade tröjor och overaller. Jävla fyndig morsa man är.

Men då Elvin gärna ställer upp som fotomodell, kan man ju inte låta bli.

Vi har börjat ta tag i Elvins sovrutiner igen. Semestern har ju varit lite rörig för honom, då vi har kuskat runt som nomader. Numera kan Elvin inte somna om inte Magnus eller jag ligger brevid honom i vår säng tex. Ikväll tänkte jag, nä nu får det vara nog. Älsklingen måste hjälpas att känna trygghet av att somna i sin säng och veta att vi är i närheten. Han blir ledsen så fort vi lämnar rummet, tror nog att vi ska försvinna för alltid. Jag vet att det ingår i barns utveckling, men det skär i mitt modershjärta. Nåväl, ikväll började jag med att lägga honom i sin säng, medan jag låg brevid i vår säng. Inge bra idé, jag vet. Men man måste ju testa. Han pillade mig i näsan mellan spjälorna, gav mig nappen och drog mig kärleksfullt i håret. Ändrade taktik efter en stund. Började då istället konsekvent lägga ner honom, ge nappen, inte säga något, inte le, men klappa honom på kinden och i pannan (han älskar det) gå ut ur rummet. Elvin gråter, ställer sig upp i sängen, kastar nappen på golvet. Efter en stund går jag in, samma procedur från både honom och mig. Tillslut när jag lägger ner honom på kudden, gnuggar han ögonen och gnyr så som han gör när han är trött samt pillar sig själv i håret (drar alltid i mitt hår om vi ligger brevid varandra, när han ska sova). Han somnade nästan, jag stod brevid för att se om han somnat, då började han gny, öppnade ögonen, fick syn på mig och slutade gny. Älskade unge, han ville se att jag inte försvunnit. Efter sammanlagt en timme sov han! Shit, känns som att börja om, när vi började sätta rutiner för flera månader sen, men då fungerade det kanon efter ca en vecka. Tror att min ändrade taktik kan fungera, om några dagar borde vi vara i fas igen. Bara vi är konsekventa, det är det viktigaste. Elvin har sin grundtrygghet, det är bara vid sömnen han behöver lite extra boost.

Dags att natta mig själv nu. Ska bara tjuvkika på min underbart vackra son som nu sover djupt och gott.

Det blev inget mer Gekås. Däremot kom det ett nytt spontanbesök till gården. Elvins gudmor Rebecca och hennes Göran. Fick sms sent på söndag kväll, när vi gått och lagt oss att de bokat en av mammas stugor mån-ons. Sen kunde ju inte jag somna. Längtade som tusan till dagen efter.

Elvin, lika cool som vanligt, softade med Rebecca och Göran. De lekte, matade och roade honom massor.

Vänligen notera mitt misstag att gå iklädd linne med breda axelband. Inte snyggt när man två dagar senare tar på sig sin tubtoppklänning...

Elvin är ju som jag nämnt, inne i en period med sömnsvårigheter. Lilla hjärtat gråter och kämpar emot sömnen. På dagarna är det ute i vagnen som gäller. På kvällarna kan han ibland gråta uppemot en timme innan han kommer till ro. Värmen är definitivt en bov i dramat. Inomhus får man ofta ligga brevid honom. Han vill vara nära. Killar jag honom löst på ryggen och på armarna brukar ögonen fladdra och sömnen är inte långt borta. Jag älskade också att bli kliad på armarna när jag var liten. Får se om det vänder snart. Tycker så synd om honom, man ser att han är så trött, men han kan inte komma till ro. Ibland när han har sovit 30 minuter kan han sätta sig upp i sängen och gny. Ögonen är öppna, men det är liksom ingen där. Då får man varsamt lägga ner honom igen, klappa lite på ryggen eller armarna, så somnar han om.

Men vips så sover han, gärna med benen högt.

Min vackra mor med barnbarn. Två av mina favoritpersoner i hela universum.

Rebecca, Göran, Magnus och jag åkte en sväng till Varberg i tisdags. Elvin fick vara hemma med mormor. Det var så varmt och jag vet att han föredrar en mer svalkande dag vid havet än en skållhet dag i stan. Nåväl, ett av uppdragen i Varberg var, förutom att äta glass vid hamnen, att hitta en bikini till undertecknad. Den jag har passade liksom bättre innan jag blev gravid. Roffade åt mig ett gäng på Lindex. Rebecca hjälpte tappert till. Att ställa sig i ett provrum, ta av sig kläderna, i ett häääärligt starkt ljus som visar varenda plita i ansiktet och grop i låren, är förbaskat lustigt. Att sen kränga på sig en jävla bikini i stl 40 för att inse att den är FÖR LITEN, gör inte saken bättre. Väste ut till Rebecca och Magnus: Hämta stl 42 för helsike, 42. 42!!! Med tanke på att jag förr hade 36-38...så...ja...det har hänt lite sen dess. Nog för att jag överlag är smal, men både över och under bikinibrallan vällde det ut diverse bilringar. Suck. Men, gott folk, MEN, jag har sagt det förr och jag säger det igen. Hellre se ut som ett valkigt päron och vara världens lyckligaste mamma till Elvin, än se ut som en slank bikinimodell och vara barnlös!! DET ska ni ha jäkligt klart för er. För mig i sommar då. Jo, jag hittade en rätt snygg överdel. Men det blir till att stå i vassen i år. Kan ju va rätt mysigt.

Rebecca och Göran bestämde sig för att stanna ytterligare en natt. Men då stugorna var fullbokade, fick de smälla upp tältet i en fin dunge bakom gården.

Värre kan man ha det:o)

Göran hittade en fyrklöver till Elvin.

På väg hem igår stannade vi och käkade hamburgare i Jönköping. Något som förvånar mig är att människor inte stannar upp och häpet säger, när de ser Elvin: NÄMEN VILKET UNDERBART GULLIGT BARN, HAR VÄL ALDRIG SETT PÅ MAKEN!!!! Själv sittar jag ju där stolt som en tupp och pöser över min välartade son som är så fantastiskt vacker. Så vacker och betydelsefull att mamma inte bryr sig ett skit om Beach 2010, utan står i vassen istället.

Dagarna går så fort. Igår åkte Elvins mormor hem till sin härliga gård på västkusten igen. Men då tåget inte gick förrän vid 18 hann vi med en promenad med shopping på dagen. Jag suger i mig varje stund jag får med min mamma. Vi bor ju så långt ifrån varandra och nu dröjer det till juli innan vi ses igen. Kan ofta önska att man bodde närmare alla i sin familj och alla sina vänner så man kunde ses mer spontant utan massa planering. Men nu ser ju inte livet ut på det viset. Alla slår sig till ro där de känner att de hör hemma och så måste det ju vara. Desto roligare när man ses, mer kvalitativt (om inte annat så tröstar jag mig med det påståendet i alla fall;o) 

Mormor ger Elvin kvällsvälling i muggen. Nappen på nappflaskan hade för små hål, så den mer trögflytande vällingen kom inte ut när vi testade. Ska göra lite större hål med nål alternativt köpa nya nappar. Men Elvin får ändå inte i sig mer än 150 ml innan han ligger utslagen med armarna rakt ut i famnen på den som matar.

Mamma, Elvin och jag promenerade igår, köpte lite färdkost till hennes tågresa hem och fina pelargoner till vår balkong. Jag köpte dem på ett torg. De hade jättefina blommor. Kom till den svåra biten - välja färg. Jag valde vita och aprikosfärgade. Mamma tyckte de rosa var fina ihop med aprikos. Mannen som sålde sa när han såg min tvekan: Ta en rosa också för mammas skull, och skrattade. Då var saken gjord, tog tom två stycken. Behövde ta ut lite mer pengar för att betala då han inte tog kort. Mannen sa; Inga problem, du kan betala sen en annan dag istället. Snacka om förtroende:o) Men jag envisades med att springa till Ica och ta ut. Han tackade och bockade när jag kom tillbaka och tryckte sedlarna i näven på honom. Fantastisk bra service och fiiiina blommor, så den mannen har ju vunnit en ny kund:o)

På väg hem blev det vätskekontroll vid en intressant "klipp-runt-mig-men-inte-under-mig-bänk"

Se så fint det blommar nu. Medan mamma gav Elvin lunch tog jag trapporna ner till förrådet och hämtade liggdelen. Vi kom på att den är ju smart att ha på balkongen när Elvin ska sova, så får han ju sova ute som jag så gärna vill. La över myggnätet så han slipper flygfän. Som en sten sov han i en timme efter maten. Känns kanon då det vissa dagar kan krångla så mycket att vi knappt hinner ut. Likaså skulle jag helst vilja komma ut både på fm och em, men ibland får jag inte till det, då är balkongtricket-i-liggdelen ett superbra alternativ.

När mamma skulle med tåget tog jag Elvin i bärselen och tog farväl vid tunnelbanan.

Efter middagen satte jag Elvin i liggdelen och där satt han och lekte hur nöjd som helst medan jag läste lite i min bok. Han tog sig fram till krypställning och la sig över kanten på liggdelen, tittade ner på bilar och bussar som körde förbi medan han tuggade på suffletten. Fick ha min fot i vagnen för att den inte skulle tippa framåt. Lämnar honom naturligtvis inte själv på balkongen för er som sätter händerna i ansiktet och fasansfullt undrar vad jag håller på med.

Är lite trött, Elvin vaknar gärna vid 4-tiden varje morgon. Ligger på tvären och vevar, blundar, letar efter nappen. När han känner den närma sig gapar han stooort i sömnen. Lägger honom mitt på kudden igen. Han sover. Magnus och jag turas om att göra detta. Detta kan upprepas ett par till tre gånger till.

Dagen idag bjuder på promenad med min fina son och mer mys på balkongen.

Fy bövelen för mens. Hade glömt hur ont det gör och hur sur och seg jag blir. Men å andra sidan är det ju skönt att kroppen är "tillbaka". Men en sak undrar jag. Ni som fött barn. Efter förlossningen har man ju det där trycket som gör så ont ganska länge. Det trycket känner jag nu när jag fått mens igen. Är det någon av er som haft på samma sätt? Gör ont när jag står upp, preciiiiis som efter förlossningen. Är det för att kroppen håller på att boota om sig själv eller nåt?!

Löpte amok nu på kvällen och har vänt upp och ner på halva lägenheten. Fick tuppjuck på all skit, så nu har rubb och stubb av "skräp" hamnat utanför dörren för att tas ner i källaren. Sen slet jag ut sista mattan vi har i lägenheten, för nu pallar jag inte med fler kvalsterkolonier. Mattan sög fanimig åt sig damm från alla rum. Sticks gör den också. Men nu är den hoprullad med presentsnöre och står givakt ute i trappuppgången. Undrar om detta anfall kan ha med hormonpåverkan att göra...

Nu till något roligare. Igår åkte Elvin, min mamma och jag till Norrtälje för att hälsa på våra släktingar, ja några av dem i alla fall.

Hemma hos moster Eva och Bernt. Min morbror Lasse och Britt-Inger kom också. Elvin fick inta sin lunch i medhavd stol. Eva och Bernt har sån mysig lägenhet. De flyttade från stort hus till en trea och nu bor de i en söt tvåa i centrala Norrtälje.

Vi gick till Åtellet vid vattnet och åt lunch allihopa. Elvin satt med vid bordet och var så nöjd och charmig (som vanligt).

Lasse och Britt-Inger åkte hem efter lunchen för morbror skulle jobba natt. Elvin, jag och systrarna yster tog en promenad i ett försommarvackert Norrtälje.

Bernt kom hem efter jobbet och satte sig för att leka med Elvin. Elvins syssling Olivia har en låda med leksaker där (Eva och Bernt är Olivias farmor och farfar) som Elvin överförtjust lekte med. Han satt även och drog i mattan, trodde det var gräs.

Det var så mysigt och roligt att träffas och umgås en hel dag. Det är inte ofta mamma och hennes syskon träffas samtidigt. Så när det sker får de passa på att njuta av varandras förträffliga sällskap. Det är en otroligt härlig jargong i vår familj, vi pratar om allt och skrattar åt ännu mer.

På väg hem mötte vi upp gudmor Rebecca och Göran som var på väg hem från lantstället i Vaxholm. De ville ge oss lite presenter till Elvin. Sandleksaker och en gåstol som Göran hade när han var liten. Se själva på bilden vad effektiv den är. Göran går såååå braaaaa nu. Jättefint att ge det till Elvin. Och den dagen Rebecca och Göran sätter små kottar till världen får de tillbaka den så den stannar inom familjen:o)

Elvin har varit lite grinig, ätit lite sämre och sovit kortare tid på dagarna till och från de senaste dagarna. Nåt är det. Men vad? Känns så utslitet att fortsätta säga att det är tänder på gång. Men nu kanske det är på riktigt. Han verkar ha mer klåda i munnen och bajsar mer, vilket kan vara ytterligare tecken på att gaddar är på gång. Vi får se. Natten till idag fick jag gå upp flera gånger och hjälpa honom att somna om. 06:20 tassade jag in med honom till en trött med glad mormor så de fick mysa ihop. Då somnade Elvin om till 07:30.

Idag har jag varit på ljuvlig fotvård och lite vaxning av armhålor hos världens bästa Ahlam. Mamma var hemma med Elvin som inte ville äta sin lunch. Men vi har kommit fram till att han inte är så förtjust i broccoli (som bla stod på dagens meny). Så efter lite gröt istället för mat. och lunch för oss, som mamma hade färdig när jag kom hem, gav vi oss ut på en promenad. Ja och sen vet ni ju resten, tokröjning av skräp och lite mens på det.

Vilket underbart nätverk med familj och vänner jag har. Idag är som sagt en annan dag och den är bättre än de senaste dagarna. För det är ju så, det är solsken vissa dagar och nattsvart mörker andra dagar. Men något som består är den starka kärleken till min familj. Den viker inte en tum. Men sömnbrist gör en dum i huvudet, så även mig. Jag har som seg kola i hela skallen. Känns ibland som att jag inte kan tänka. Om någon frågar vad 2 + 2 är måste jag verkligen tänka efter, men spontant vill jag vråla: INGEN AAAAANING!! På den nivån är det.

Men natten till idag var bättre. Elvin vaknade vid 3, men somnade om av sig själv. Nästa gång vaknade jag vid 4:30 av att Elvin låg och tjoade. När jag tjuvkikade på honom såg jag att han sov. Han låg alltså och "pratade" i sömnen. Inte mycket att göra åt det än att låta honom snacka färdigt, vilket tog ca 5 minuter. Sen vaknade världens gladaste Elvin vid 6:30. Solen sken, Magnus är fortfarande inte frisk men mår bättre. Så dagen idag kändes lite lättare.

Vi var ju på visning i söndags. Mäklaren ringde idag för att kolla om vi var intresserade. Vi var tvugna att ha lånelöfte innan vi kunde buda. Allt har ju gått så fort så vi har inte hunnit det. Men Magnus tog tag i saken och pratade med banken som skulle återkomma under dagen. Den andra mäklaren som skulle värdera vår lägenhet kom vid 13 och gav mycket beröm till vårt hem som hon sa var i toppskick. Känns jäkligt bra att jag ändå jagade runt med dammsugaren och dammtrasan på förmiddagen. Sen gick det fort. Då hon kommer från den bank vi har, skulle hon skynda på den person som skulle ge oss lånelöfte. Vi måste ju sälja vår lägenhet och redan imorrn kommer mäklaren tillbaka med en fotograf, på fredag åker lägenheten ut på nätet och den 23 maj är det visning. Herregud, detta hade vi ingen aning om när vi klev upp i morse. Ett par timmar senare när vi var ute på promenad (måste ju valla både sonen och sjuklingen) ringde banken och gav oss lånelöfte. Magnus ringde upp mäklaren för huset vi tittade på i söndags och nu pågår det budgivning mellan oss och ett annat par. Phu! Vad är det som händer egentligen?;o)

Det har varit lite tyst här på bloggen från min sida. Har inte läst runt så mycket på andras heller. Är inne i en period där det mesta är tungt just nu. Elvin vaknar numera varje morgon vid 3:30, sen somnar han och vaknar om vartannat tills han vill gå upp vid 6:30. Min egen sömn blir därmed inte den bästa. Vet inte om det är tänder på gång eller något annat för Elvin är ofta smågrinig och kräver alla min uppmärksamhet på dagarna. I fredags såg jag fram emot helgen, att Elvn och Magnus kunde få umgås lite samt avlastning för mig. Men icke. Magnus hade andra planer. Fick ondare i halsen än han haft på flera år. Det blev sängläge för honom hela lördagen. Jag fick gå upp med Elvin på morgonen istället för att sova ut som jag sett fram emot. Magnus kan naturligtvis inte rå för att han blev sjuk, men det kändes så jäkla typiskt. Var själv så trött efter veckan att min ork i princip var slut när helgen nalkades.

Igår mådde han bättre, han följde med på babysim, men höll sig i bakgrunden för att inte komma för nära de andra. Jag badade med Elvin. Ni som varit hemma hos oss vet att vi börjar bli trångbodda och behöver flytta till större. Surfade in på Hemnet häromdagen och fann ett hus som mittemot Sara och Alex hus. Vi var ju bara tvugna att kolla på det. Det var vising igår, men då Magnus var sjuk så visste vi inte om han skulle orka. Men han bet ihop, så efter babysim och lunch hemma satte vi oss i bilen igen och åkte norrut. Sara och Alex kom ut och morsade när vi kom. Celine låg inne och sov i vagnen. Vi knatade över gatan till visningen. Oj, oj, oj vilket fint hus. Jag skulle lätt kunna flytta in på en gång, så otrolgit trivsamt. Öppen planlösning mellan kök och vardagsrum vilket vi båda verkligen vill ha. Får se imorrn när budgivningen startar om vi kan haka på. Imorrn på dan kommer en mäklare hem till oss för att värdera vår lägenhet.

Elvin var ledsen på vägen hem i bilen igår. Hans sömn hade blivit lite väl uppdelad pga våra turer igår, så han var trött. Magnus och Elvin satt kvar i bilen medan jag gick in på Coop för att handla lite. Kände mig snurrig och sprang mest runt i cirklar och hittade inget av det jag skulle ha. De hade färsk ananas för 10 kr, ändå köpte jag ett jävla 3-pack på konserv för 25 kr!??! Mitt huvud är liksom inte med. När vi kom hem var klockan närmare 15:30. Både Magnus och jag hade bara ätit frukost och varsin frukt. Jag var även kissnödig och trött och grinig som pricken över i:et. Tog ut barnvagnen när vi kom hem, sa att jag går en runda med Elvin så han får sova lite. Magnus gick upp till lägenheten, slut han också. Började gå, Elvin var ledsen, kände hur tårarna trängde fram och innan jag visste ordet av gick jag där och bölade så diskret jag kunde bland söndagspromenerande familjer. Tillslut somnade Elvin, gick i 30 minuter till så han fick sova. Magnus ringde och sa att han börjar värma mat hemma som skulle vara klar tills vi kom hem. Kastade mig in på toa när vi kom upp till lägenheten, då jag höll på att spränga blåsan. Ner med brallorna och DUNS. Glömde fälla upp toalocket. Magnus stod ute i hallen med Elvin i famnen och höll på att skratta på sig när han såg mitt förvånade uttryck i ansiktet (ja toadörren var öppen, vi är inte så knussliga i den här familjen). Vi åt och jag kände mig lugn igen. På kvällen tittade vi på film, jag fick kämpa mot tröttheten. 21:30 somnade vi. Sen var det dags att återigen vakna vid 3:30. Trots 6 timmar i sträck var jag helt slut.

Idag har Magnus varit hemma från jobbet, sov tre timmar mitt på dan, medan jag höll på med storkok av barnmat. En nötbog med rotfrukter och lite kryddor. Vi gjorde egen pizza till oss. Jag fick inte till den jävla degen och slängde allt i en hög på köksbordet och gick in i sovrummet och bölade medan jag tyckte synd om mig själv. Kände mig som en usel mamma som inte ens klarar av att göra lite långkok och baka pizza på samma gång (gissa tre gånger om stubinen är kort...). Undrar om det är mina hormoner som spökar eller om jag helt enkelt bara är jävligt slutkörd. Magnus, min underbara man (som fått ta en del skit i helgen) bar Elvin i selen medan han kavlade ut degen. Sen kom de in till mig. Magnus klappade mig på kinden med sin mjöliga hand tills vi började skratta båda två.

Elvin fick mat, men äter lite sämre nu sen ett par dagar tillbaka. Verkar mer trött men vaknar ändå tidigt tidigt på morgonen. Han är svårare att söva på kvällarna, man får springa ut och in som en tetting i sovrummet och ge tillbaka nappen som åkt ut. Tar visserligen max 30 minuter innan han somnar, men vi har ju varit så bortskämda med att bara lägga honom så somnar han. Så antingen tänder på gång eller det faktum att han fortfarande är hård i magen (han får både päron och katrinplommon om vartannat) Han bajsar en till tre gånger om dagen, och som vi sa tidigare idag, bättre det och hårt än inget alls.

Sammanfattningsvis är jag alltså slutkörd, Magnus är sjuk och Elvin verkar inte vara på topp han heller (men han verkar inte vara sjuk pga Magnus i alla fall). Imorgpn är en annan dag, då är det kanske lite bättre.

Långt inlägg, dåligt med bilder på senaste tiden. Så här kommer några från Fia när vi var där i fredags.

Elvin på Fia och Erkes köksbord, väntar på sin lunch.

Han får god frukt från Ellas kitchen till efterrätt.

Elvin i Fias mammas famn med en hula-hula-krans runt halsen.

Världens sötaste nacke.

Nu ska jag jaga ut min man från köket som står och röjer slagfältet efter dagens matlagningar medan han snörvlar som en tok. Elvin har precis somnat. Jag är slut som artist, men har lite kvar att fixa innan jag kan däcka i lugn och ro.