Här går det undan, dagarna rusar iväg, nu är det helg igen. Elvin är ute på promenad med sin moster Johanna och kompisen Lisa som är på besök från västkusten. Roligt som attan att de är här.

Igår var min vän Fia här. Hon fick följa med till BVC. Elvin väger nu ca 8100 g. Han mår toppen och följer sin kurva. Det var sista gången vi fick träffa vår mysiga läkare på BVC. Nästa gång blir i Järfälla. Magnus kom hem tidigare från jobbet så vi kunde dra iväg och kolla tapeter. Fia följde också med. Hon pep överförtjust när hon såg alla tapeter och alla inspirerande inredningar de har där. Vi rullade ut rulle efter rulle, rynkade pannorna, sa lite aaaaahhh och lite näääääää beroende på vad som rullades ut. De stängde 18, personalen kom fram och frågade om vi ville ta med några provrullar hem för de stänger nu. Så klart vi ville. Fyra rullar fick följa oss hem. Två av dem är vi bombsäkra på att vi vill ha (sovrum och vardagsrum). Så nu måste vi hitta en till vårt kök, samt stickers till Elvins rum. Är det någon som har bra tips på websidor där man kan beställa kuliga stickers till barn?

I morse tog Elvin och jag en promenad, det var så skönt att komma ut redan vid 10-snåret. Var hemma lagom till hans lunch. Och vips stod Johanna och hennes kompis Lisa och plingade på dörren. De åkte upp från Falkenberg igår och bor hos en kompis en bit härifrån. Här hos oss är det liiiite svårt att ta emot nattgäster. Var så god att lägga er över en varsin flyttkartong och sov så gott....typ.

Vi har ätit min hemmagjorda pasta carbonarra, babblar, lekt med Elvin och nu är de ute och går med honom. Har nu tagit hand om rentvätt och tänkte även passa på att blogga lite också, hehe. Sen vill jag ju umgås med familjen inklusive bonussyster och Lisa när de är tillbaka.

I morgon, då jäklar blir det skoj. Då är det BLOGGTRÄFF!! Är så vansinnigt glad över att träffa alla bakom tagenterna vars bloggar man följer. Även ni som inte bloggar ser jag enormt mycket fram emot att träffa. Vi sitter/har suttit i samma båt gällande längtan efter barn. Att träffa varandra imorgon kommer vara som balsam för själen. Vi är några som kommer ta våra små mirakel med oss. Det känns ärligt talat både bra och inte bra. Bra, för att alla säkert vill träffa våra barn vars resa de flesta följt. Inte bra, då jag själv vet hur det känns att sitta barnlös och träffa andra barn. Det kan göra så ont i ens hjärta. Jag önskar så innerligt att alla mina ivf-vänner ska få uppleva lyckan att få barn, de är så värda det hela bunten!!!

Vi ses imorgon tjejer. Jag är lite pirrig inför träffen men mest längtar jag halvt ihjäl mig efter att få se er och krama er! 

Det där med bruten lilltå låter kanske lite värre än vad det är. Men nåt pajade i alla fall....i min tå alltså, inte Elvins för er oroliga som undrar;o) Men mer om det senare.

Elvins mormor köpte en pool. Den invigdes i torsdags. Vi hade tänkt oss att kanske sitta med i poolen. Men nä, vi kan sitta utanför och hålla koll på honom. Herregud vilken aktivitet det blev. Elvin for runt som en galning av glädje. Han satt, han kröp, kravlade sig upp på kanten, hängde över kanten och plockade gräs så han nästan slog en volt framåt. Elvins moster Johanna, Magnus, mormor och jag fick turas om att kasta oss över barnet för att hindra honom från att utföra akrobatiska övningar.

Han har nåt lurt i blicken, tuggar på ett grässtrå, lite skräp i pannan. Kanske drömmer om huvudroll i en Cowboy-film. Ni har väl inte glömt den matchande hatten i förra inlägget?

Magnus och Alex pratade i telefon i torsdags. Alex och Sara hade planer på att dra ner till Gekås för att shoppa en dag och sen åka hem. Men kom hit och sov här vettja, sa vi. Sagt och gjort, inom ett par timmar från samtalet satt de i bilen och brummade ner till västkusten. Mycket spontanare än så kan det knappast bli. De anlände vid midnatt, alla sov utom Magnus, som satt uppe och tog emot familjen. Igår morse var det rätt lustigt att springa på sina underbara blivande grannar i sin mammas kök.

Elvin och Celine ute på gården igår morse.

På eftermiddagen åkte vi till Gekås, Elvin var hemma med mormor (tack och lov, han hade INTE pallat med att åka dit) Sara helammar Celine så hon fick följa med, det gick kanonbra. Hon var så nöjd och söt:o) Men först åt vi lax till lunch. Elvin försökte hela tiden sno pappas och Alex gafflar, vilket slutade med lite fäktning.

Jäädrarrr vad vi handlade. Vinterkläder till Elvin (kändes knasigt med 29 grader ute), lite kläder i stl 80 och grejer till mig och Magnus. Sara och jag hängde på barnavdelningen i en timme bergis och pep förtjust över alla söta kläder. Vissa gånger på Gekås hittar man i n g e n t i n g, andra gånger, som idag, hittar man massor bra. Helnöjda med andra ord. Inte var det mycket folk heller. Magnus, Alex och Celine gick till bilen med alla kassar medan Sara och jag stod och beställde hamburgare. Vid bilen kom filmteamet från Ullareds-såpan på kanal 5 fram. Tänk att de ont anande gick fram till de två sämsta kandidaterna för sitt skräpprogram, Magnus och Alex som knappt vet att serien existerar och som de definitivt skulle kräkas på om de någonsin tittade. De ställde käcka frågor som: Jaha, här har ni handlat en del. Är det svårt att få in grejerna i bilen? Alex sa nåt i stil med: Kanske det. Filmteamet: Är det så att killarna får bära och packa medan tjejerna handlar, hihi, fortsatte de klämkäckt. Inget svar, Magnus och Alex tokignorerade dem. De tröttnade då och gick vidare. För det första så filmar man väl för fasen inte utan att fråga om lov före man sätter igång?! För det andra måste de även fråga efteråt om det är okej att visa på TV (de lär ju INTE ta med detta men i alla fall) Förbannade amatörer.

Ringde mamma för att kolla läget. Elvin hade bajsat i poolen.

Den här lilla herrn får man ha koll på varenda sekund som ni kanske förstår. Men sötare tår får man ju leta efter.

Igår kväll spelades det Tjo med familjen och vännerna och i dag på förmiddagen åkte de hem igen.

Till lunch åkte vi till min bonusbror Daniel som bor ute i skogen i ett hus. Han bjöd på hemmagjorda koreanska vårrullar, sallad med glasnudlar och koriander. Till efterrätt hemmagjord kolaglass. Killen är för fan ett kap ska ni veta!! Klantig är mitt mellannamn. Sprang rakt in i Daniels dammsugare. Slog i lilltån. Jag vrålade rakt ut, såg hela mitt liv passera revy och skymtade även min döda farmor. SÅ ont gjorde det. Definitivt gick något sönder. Den svullnade snabbt upp. Jag fick is att lägga på. Nu nästan sex timmar senare haltar jag värre än en enbent med träben. Har nu fem tår på ena foten och fyra tår och en prinskorv på den andra.

Elvin har svårt för att somna på kvällarna plus att han vaknar tidigt. Nu somnade han för en stund sen. Vi tragglar för att justera hans rutiner så det rättar till sig. Vi äter lite. Tån bultar. Strax blir det film: Påven Johanna.

Det är så mycket som blir annorlunda när man får barn. Tex när man ska iväg någonstans. Förr var det bara att tänka på sig själv. Vilket kunde vara svårt nog ibland när jag emellanåt sprang uppför trapporna tre gånger för att jag glömt mobilen, sl-kortet och vattenflaskan. Men nu är det ännu mer att tänka på. Har jag med hakklappar? Räcker blöjorna? Jösses, får inte glömma hans vattenmugg. Sked för hellskotta, skeeeed till mellisen. Förra veckan var jag till och med så smart att jag skrev en snygg lista i typsnittet Papyrus över saker som alltid ska finnas i skötväskan. Brevid den listan skrev jag en spalt med extra saker som ska vara med vid längre turer. Fick mycket beröm av min man.

I fredags kunde vi därmed följa denna fantastiska lista när vi skulle packa oss iväg till stan. Sara och jag behövde hitta snygg klänning för dop/bröllop. Fia mötte upp oss lite senare och agerade smakråd och bebisunderhållare. Hur gör man då när man ska prova kläder och har barnvagn och packning för en vecka med sig? Jo, vi var båda så smarta att vi hade på oss leggings och amningslinne. Över det hade vi båda dragit på oss en varsin tjusig tunika. Vi slet helt sonika av oss tunikorna, mitt i butiken, och blottade våra slanka figurer som man lyckligtvis får efter graviditet och förlossning. På med klänningar, lite hujedamig-aldrig-i-livet-att-jag-köper-den-här, till skratt till hmm-den-här-kan-ju-funka-med-en-waxy-waistshaper-under.

Panikköpte en klänning vid 17-tiden, Elvin var hungrig och visade med besked att han ville ha mat NU, en klänning som lika säkert som amen i kyrkan kommer lämnas tillbaka inom öppet köp-tiden.

Fia åkte iväg till jobbet. Vi andra gick till Jensens och åt trerätters. Vi fick turas om alla fyra att trösta två små bebisar som varken ville äta eller sova. Plötsligt slog det mig att sist vi var på Jensens med Sara och Alex var vintern 2008. Då berättade dem att de var gravida med sin bebis som tyvärr slutade i MA några veckor senare. Magnus och jag hade precis misslyckats med vårt första IVF. I fredags satt vi, nästan två år senare, på Jensens igen med våra fantastiska barn. Sara tog min hand och vi grät en skvätt. Alex och Magnus satt med Celine och Elvin i varsitt knä och log, det slog oss alla hur underbart livet kan te sig.

I lördags kom det stora eldprovet. Jag skulle iväg hela dagen och Magnus skulle för första gången vara hemma själv med Elvin mer än en timme. Det var Tessans möhippa (Magnus syster). Jag åkte hemifrån vid 10 på fm och kom hem vid 17:30. OCH NU MÅSTE JAG FÅ SKRYTA LITE. Inte en enda gång, jag repeterar, inte EN ENDA gågn ringde jag hem och frågade var dem gjorde, eller om Elvin hade ätit, sovit, bajsat!!! Är så grymt imponerad av mig själv. Jag trodde att det skulle vara olidligt att vara iväg hela dagen, men måste erkänna att det var fantastiskt kul : Möhippan var så fin och bra och alla som var med var så vansinnig trevliga...varenda en faktiskt! Tänkte snarare på mina två favvopojkar och log av lycka att JAG hade en sån fin familj som fanns där hemma. Och den känslan att komma hem och se sin son spricka upp i ett soligt tandlöst leende när han får syn på sin mamma, var värt vartenda gram smör i Småland. 

Så här snygg var min svägerska i paljettklänning. Hon sjöng tre låtar på Sergels torg. Och då ska ni veta att Tessan, hon knäcker de flesta när det kommer till sång. Hon har en fantastisk röst!!! Flera utländska turister tog kort och filmade, de trodde säkert att Tessan var en tvättäkta svensk kändis, hehe (trots att hon sjöng på både engelska och spanska).

De två senaste åren har Magnus och jag infört en ny familjetradition på nationaldagen. Vi ska denna dag göra något kulturellt, vara lite turist i vår egen stad. 2008 var vi på stadsvandring i gamla stan och på rundvandring i slottet som hade gratis inträde på Svergies födelsedag. Förra året var vi på teater, Vasas kröning, i Strängnäs, Igår var vi i Vaxholm och åkte ut till fästningen med gräsligt ful båt. Vi var där med Magnus föräldrar, bror, Paula och vår vän Fia. 

Farmor, farfar och Elvin på båten till fästningen.

Lite snygga brudar...

Paula och Thommy, så fina ihop.

Ser ni Magnus arm som vinkar brevid flaggstången.

Härlig ameriansk lunch på Sveriges nationaldag.

Elvin ville inget hellre än att smaka på Paulas pizza, vilket han naturligtvis inte fick.

På väg hem åkte vi via Rindö och Värmdö. Här är vi på bilfärjan. Jag missade lite av all fin utsikt då jag roade Elvin med smaskig fruktpure och lek medan Magnus och Fia satt i framsätet och diggade musik. Magnus gjorde sin värnplikt på Rindö, så det blev en liten nostalgitripp för honom.

När vi kom hem kom Tessan och Thord för att fira att Tessan överlevde möhippan, hihi. De hade riktig champagne med sig. JAG DRACK CHAMPAGNE.

Faster myser med sin brorson.

Ja jädrar vilken helg vi haft. Så vansinnigt rolig och innehållsrik. Att sluta den härliga helgen med skål i bubbel i vårt soliga vardagsrum med Magnus, Tessan, Thord och Fia var som en prick över i:et. Där satt vi bland Elvins alla leksaker, dippade nachos och drack champagne i plastglas. Kunde inte bli bättre.

Fy bövelen för mens. Hade glömt hur ont det gör och hur sur och seg jag blir. Men å andra sidan är det ju skönt att kroppen är "tillbaka". Men en sak undrar jag. Ni som fött barn. Efter förlossningen har man ju det där trycket som gör så ont ganska länge. Det trycket känner jag nu när jag fått mens igen. Är det någon av er som haft på samma sätt? Gör ont när jag står upp, preciiiiis som efter förlossningen. Är det för att kroppen håller på att boota om sig själv eller nåt?!

Löpte amok nu på kvällen och har vänt upp och ner på halva lägenheten. Fick tuppjuck på all skit, så nu har rubb och stubb av "skräp" hamnat utanför dörren för att tas ner i källaren. Sen slet jag ut sista mattan vi har i lägenheten, för nu pallar jag inte med fler kvalsterkolonier. Mattan sög fanimig åt sig damm från alla rum. Sticks gör den också. Men nu är den hoprullad med presentsnöre och står givakt ute i trappuppgången. Undrar om detta anfall kan ha med hormonpåverkan att göra...

Nu till något roligare. Igår åkte Elvin, min mamma och jag till Norrtälje för att hälsa på våra släktingar, ja några av dem i alla fall.

Hemma hos moster Eva och Bernt. Min morbror Lasse och Britt-Inger kom också. Elvin fick inta sin lunch i medhavd stol. Eva och Bernt har sån mysig lägenhet. De flyttade från stort hus till en trea och nu bor de i en söt tvåa i centrala Norrtälje.

Vi gick till Åtellet vid vattnet och åt lunch allihopa. Elvin satt med vid bordet och var så nöjd och charmig (som vanligt).

Lasse och Britt-Inger åkte hem efter lunchen för morbror skulle jobba natt. Elvin, jag och systrarna yster tog en promenad i ett försommarvackert Norrtälje.

Bernt kom hem efter jobbet och satte sig för att leka med Elvin. Elvins syssling Olivia har en låda med leksaker där (Eva och Bernt är Olivias farmor och farfar) som Elvin överförtjust lekte med. Han satt även och drog i mattan, trodde det var gräs.

Det var så mysigt och roligt att träffas och umgås en hel dag. Det är inte ofta mamma och hennes syskon träffas samtidigt. Så när det sker får de passa på att njuta av varandras förträffliga sällskap. Det är en otroligt härlig jargong i vår familj, vi pratar om allt och skrattar åt ännu mer.

På väg hem mötte vi upp gudmor Rebecca och Göran som var på väg hem från lantstället i Vaxholm. De ville ge oss lite presenter till Elvin. Sandleksaker och en gåstol som Göran hade när han var liten. Se själva på bilden vad effektiv den är. Göran går såååå braaaaa nu. Jättefint att ge det till Elvin. Och den dagen Rebecca och Göran sätter små kottar till världen får de tillbaka den så den stannar inom familjen:o)

Elvin har varit lite grinig, ätit lite sämre och sovit kortare tid på dagarna till och från de senaste dagarna. Nåt är det. Men vad? Känns så utslitet att fortsätta säga att det är tänder på gång. Men nu kanske det är på riktigt. Han verkar ha mer klåda i munnen och bajsar mer, vilket kan vara ytterligare tecken på att gaddar är på gång. Vi får se. Natten till idag fick jag gå upp flera gånger och hjälpa honom att somna om. 06:20 tassade jag in med honom till en trött med glad mormor så de fick mysa ihop. Då somnade Elvin om till 07:30.

Idag har jag varit på ljuvlig fotvård och lite vaxning av armhålor hos världens bästa Ahlam. Mamma var hemma med Elvin som inte ville äta sin lunch. Men vi har kommit fram till att han inte är så förtjust i broccoli (som bla stod på dagens meny). Så efter lite gröt istället för mat. och lunch för oss, som mamma hade färdig när jag kom hem, gav vi oss ut på en promenad. Ja och sen vet ni ju resten, tokröjning av skräp och lite mens på det.

Det är faktiskt skönt att dopet är över. Det var en underbar dag med nära och kära som samlades och med en bedårande son i vacker dopklänning. Men om ni slår upp ordet kontrollmänniska i ett lexikon så ser ni garanterat en bild på mig med okammat hår knaprandes nervlugnande. Jag måste verkigen ha koll på ALLT och det är ganska utmattande. Några av er känner kanske igen sig. Det som är bra är att om jag delegerar bort en uppgift, släpper jag den kontrollen. DET är bra. Finns ju inget värre än någon som flåsar en i nacken och ska peta i allt man gör. Snälla, sparka mig hårt på smalbenet om jag är så. När så själva dagen kommer snurrar det i skallen för allt måste verkligen klaffa. När dagen är över rasar jag ihop i en hög. Så även denna gång. Dopkvällen ägnades åt film som jag somnade till, utmattad som få.

Är verkligen glad att Elvin är döpt, det kändes viktigt. Men nu kan jag äntligen slappna av, njuta av våren och allt kul vi ska hitta på. Nästa planering blir hans första födelsedag och det blir nog inte så avancerat. Så det blir väl konfirmationen och studenten som jag kanske ska börja planera redan nu;o)

Idag åkte Elvin och jag till Haninge för att hälsa på Fia (hon som bakade de där goda äppelmuffinsarna som alla pratade om på dopet;o). Hon bjöd på hemmagjorda piroger och hemmagjord glass. Fia är suverän på matlagning och efterrätter. Jag är en tacksam gäst som säger ååååååhhh va gott!!!!.....ungefär hela tiden. 

Elvin åt inte mkt av palsternackan jag bjöd på. Han föredrog frukten och sin hakklapp. Fick amma tills han blev mätt istället. Hans luncher är svåra att truga i honom nu, så jag vet inte rikgit hur jag ska gå vidare. Kanske ska introducera lite kött så det blir mer variation. Kan man göra det nu? Han har ätit smakisar sen i påskas och äter en full portion gröt varje kväll vid 17 sen tre veckor tillbaka ungefär.

Påklädda och klara inför promenaden.

Fia fick vara chaufför. Hon tränar flera gånger i veckan och är därmed väldigt vältränad och har sån där kondis ni vet. Jag flåsade brevid och gäspade, funderandes på vart min spänstiga ungdom tagit vägen. Vi hade i alla fall väldigt trevligt, pratade massor. Gick två varv runt sjön vid Rudan innan vi slog oss ner på en bänk vid vattnet en stund medan Elvin sussade i vagnen.

Körde hem, Elvin fick gröt vid 17. Sen tränade Magnus och jag boxning med våra nya mitsar och handskar. Det var så kul och jag MÅSTE verkligen träna upp rygg, armar och axlar om jag vill undvika att rasa ihop som ett plockepinn en dag. Elvin låg i sin lekhörna på golvet, tittade en stund på oss och fortsatte sen med sina leksaker helt obrydd om att morsan och farsan stod och pucklade på varandra.

Nu är jag trött. Ska försöka att chocka mig själv genom att lägga mig innan 22 ikväll. VARFÖR är det så svårt att komma i säng i rimlig tid? Är ju skittrött. Men det är som att jag har tuggummi i röven som vägrar släppa greppet om soffan.

Vi går vidare med lite fler bilder från dopmottagningen. Nu är det de sista bilderna jag visar därifrån. JAG LOVAR. Ville bara ha med lite på oss tre i familjen Havenro.

Mina två stiliga killar.

Mor med stilig son.

Mor med kaxig son.

Tänk att vi lyckades bilda en egen familj. Jäkligt fina är vi om jag får säga det själv!!

Sov ganska risigt natten till lördagen. Mycket som snurrade i huvudet, kontrollmänniska som jag är. Elvin satt lyckligt ovetande i sin bumbostol på morgonen och tuggade på en bitring. Tyvärr skedde något väldigt tråkigt mitt i alla morgonbestyr. Min mamma kände sig inte bra. Redan kvällen innan mådde hon lite illa. På lördagen kände hon sig sämre, ont i kroppen, frossa, illamående och alldeles matt. Det slutade med att vi åkte till dopet utan Elvins mormor som fick tillbringa dagen hemma i vår lägenhet. Vi var så ledsna att det inte går att beskriva. Min mammas första, och kanske, enda barnbarns dop. Nog fan ska en baskelusk förstöra det. Men som min kusins kloka flickvän Tina sa när vi träffades efter dopet, att det är tiden mellan dessa "högtider" som räknas. Det tröstade faktiskt att höra det, både för mig och för mamma när jag sen berättade det för henne.

Vi kom till kyrkan i god tid. Elvins morfar, moster, farmor, farfar, gudmor med sambo fixade i ordning det sista i byskolan där dopkaffet skulle vara sen. Dessa nyss uppräknade personer var mina HJÄLTAR, utan dem skulle jag förmodligen kollapsa. TACK!

Elvin var så vacker in den underbara dopklänningen. Jag inväntar bilder från andra som tog då vi inte hann ge vår kamera till någon för att ta bilder. Har dock hunnit få några från Elvins morfar Jan och min moster Britt-Inger. 

Elvins gudmor Rebecca sjöng så vackert att det var omöjligt att inte gråta. Det var en familj till som döpte sitt barn samtidigt som oss. Det satt flera på deras sida som också grät och log fånigt när Rebecca sjöng. Hon har en ängels röst. När hon var klar applåderade alla i kyrkan!!! Elvins gudfar Thommy (Magnus lillebror) såg så stolt ut när han höll i sin gudson. Vi har valt så bra faddrar, de kommer vara suveräna för Elvin.

Till vår fasa sa prästen Elvis under själva vattenceremonin. Jag blev så paff att jag inte kom för mig att säga något. Men både före och efter det sa hon Elvin varje gång, så jag undrade om jag kanske hörde fel. Men flera hade hört samma sak. Under gårdagen skrattade jag åt det, men idag när allt landat känner jag mig nästan irriterad över att prästen sa fel namn. Vidare hade hon skrivit Elvis i Rebeccas fadderbrev och absolut ingenting i Thommys brev!! I vårt brev hade hon skrivit rätt. Åkte dit idag igen så hon får göra om och skicka hem till mig.

Men förutom det var det ett mycket vackert och bra dop med en jättegulig präst.

Får vi lov att presentera vår son: Elvin Nils Elis Havenro (eller Elvis om man så vill..)

När dopet var klart gick vi uppför den långa trappan till byskolan. Vädret var perfekt, räckte med de tunna kläderna man hade på sig. Återigen, mina hjältar jag nämnt ovan, hade gjort så fint. Vi ställde fram smörgåstårtor, vaniljbullar, äppel-och kanelmuffins och fyra sortes kakor. Det var Elvins farmor, gudmor med sambo och min vän Fia som bakat allt. Gästerna åt lydigt, hihi. Sen när smörgåstårtorna började ta slut, flyttade vi undan dem och ställde fram doptårtorna av choklad- och hallonmousse med Elvins namn skrivet med glasyr på toppen. Då hörde vi några stön över att det var ännu mer att äta. Jag avskyr när det är för lite mat så det blir alltid väldigt mycket när jag är inblandad i matplaneringar. Det fanns även korv med bröd för de som inte gillade smörgåstårta:o)

Elvin fick så fina dopgåvor. Han är lyckligt lottad som fötts in i två härliga familjer som älskar honom.

Vi bytte om till tuff skjorta med fluga och ett par riktiga jeans samt ett par sneakers (ända från Magnus vän i USA). Solglasögonen fick han av sin moster Johanna och solstolen av min kusin Zandra med pojkvän. Självklart var vi ju tvugna att arrangera en cool bild. Är han en tuffing eller en tuffing?

När Magnus och jag gifte oss 2006 blev Rebecca inspirerad av miljön där vi var på västkusten. Hon skrev en kärlekssång till oss som hon blev klar med en tid efter. DEN spelade och sjöng hon på dopmottagningen igår. Hennes sambo Göran sjöng med i vissa partier, de satt i varsin ände av rummet, mitt bland gästerna, och det blev så fantastiskt bra. Elvin satt i Görans knä medan de sjöng och han var alldeles hänförd av musiken. Önskar jag kunde förmedla till er hur fantastisk det var (bu för ej vattenfast mascara ihop med linser).

Det var en härlig dag. Det enda som var riktigt tråkigt var att Elvins mormor inte kunde vara med. Men vi måste acceptera det och gå vidare och njuta av tiden som kommer istället, annars blir man bitter och DET är inte bra:o)

Elvin skötte sig exemplariskt, han gick från famn till famn. Vi vill att han ska vänja sig vid att vara med andra och ändå känna sig trygg och det verkar som att vi än så länge har lyckats med det. Är så stolt över min son som alltid bjuder på sina bedårande leenden.

FLER BILDER KOMMER i ett senare inlägg när jag raggat in från nära och kära. Ni som läser och som tog bilder, maila mig gärna några ni tycker är bra då vi inte har några egna. Det skulle göra mig så glad.

TACK ALLA som var med och firade med oss och ALLA er andra som inte var med men som ändå hört av er och gett Elvin era lyckönskningar. TACK till mina hjältar som hade bakat och fixat med allt både före och efter. TACK till min mamma för att du ändå fanns nära:o)

Och nu avslutar jag här innan det blir förväxling med ett tacktal på Oscarsgalan...

Återigen ett inlägg som skulle publicerats igår, men inte gjorde det...

Har precis sett Anna Anka söker assistent. Det var så pinsamt att jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta. Men jag valde att skratta. Speciellt när de i slutet spelade Fernando med Abba för att det var lite känsligt när första personen fick sparken....då bröt jag ihop i skrattplågor.

Igår fick Elvin träffa farmor igen. De mös för fulla muggar medan jag passade på att tvätta lite. Hon kunde inte stanna så länge men vi ska ses nästa vecka igen. 

Elvin och farmor i mysställning. Lägg för bövelen INTE märke till kaoset i bakgrunden, hehe.

Mitt bröst har hållit sig lugnt, är inne på tredje dygnet nu. Rekord, då jag är van vid att det strulat efter två dygn varje gång. Jag köpte Lecithin-kapslar igår. Två barnmorskor på amningsmottagningen och en vän här på bloggen har rekomenderat dem. Det har även gjorts en liten studie med goda resultat, att lecithin hjälper mot mjölkstockning genom att göra mjölken lite tunnare.

Idag kom Magnus moster förbi på besök. Även då passade jag på att röja lite hemma. Sprang runt som en påtänd Duracellkanin och kände mig jäkligt effektiv. Sen blev det tvåtimmarspromenad i det behagliga vårvädret.

Den där jädra havregröten Elvin får gör honom trög i magen. På tre dygn har han endast bajsat lite och segt EN gång. Han verkar inte ledsen, men är gasig och det är ju inte bra att inte få ut det som kommer in så att säga. Därför bestämde jag mig för att ge honom lite päronpure. Det är ju kalasgott!! HAHAHAHAHAHA, så fel en mor kan ha. Elvin tyckte inte om det alls. Han grinade illa så jag knappt kunde hålla mig för skratt. Vid ett par tillfällen rös han till och det såg så roligt ut att då kunde jag bara inte hålla mig. Skrattade så jag kiknade. Han tittade på mig och skrattade han också, när han såg sin galna mamma. Försökte blanda i lite päronpure i kvällsgröten. Tror ni han märkte nåt? HAHAHAHAHAHA, ja det gjorde han. Men det tar som sagt flera gånger innan man vant sig vid nya smaker, så en vacker dag kommer han nog gilla det (nästa vecka ska det visst bli vackert väder).

Har dock blivit tipsad av min fina vän Emelie att göra egen gröt och berika med paltbröd för järnets skull. Den gröt jag köper nu är ju berikad men innehåller av någon knasig anledning även modersmjölkersättning som är förstoppande. Blir så jäkla trött på alla korkade tillverkare som bara vill köra med sina säljknep att det är berikat med än det ena än det andra. Medan vi konsumenter köper utan att veta bättre. Tack Emelie, ska göra egen gröt, men måste först ut på jakt efter paltbröd så han får i sig både gluten och järn.

Skönt i alla fall att vara igång med lite mat. Så fort Elvin ser att jag börjar fixa med mat och han själv sitter i bumbostolen med hakklappen på, vrålar han HÖGT efter käk.....ack så lik sin mor;o))

Igår kom Magnus föräldrar och syskon med respektive vid 18-tiden. Elvin började bli kvällstrött så jag satte mig efter en stund i arbetsrummet i den sköna fåtöljen och ammade. De andra började fika ute i köket. Magnus blev glad över att äntligen få sin citronmarängbakelse, hihi. Jag la Elvin vid 19:15, men det tog 45 minuter innan han somnade. Blev ju lite annorlunda med kvällsrutinen samt att han hörde att det var ett gäng människor här hemma. Men det blir så ibland. Lite då och då måste man ju kunna ha trevligt med besök även på kvällstid:o) Elvin sov ändå hyfsat bra inatt. 

Den här vackra canvastavlan fick han av familjen. Gissa om jag tänker ta fram flera bilder och göra många tavlor....men inte såna tavlor där man gör bort sig, haha, utan riktiga fina tavlor som man hänger på väggen för omväxlings skull:o)

Det här fina lapptäcket har Elvins farmor gjort. Det tog hon med igår.

En närbild på brumbrum-bilarna:o) 

Elvin låg länge och tittade på det färgglada täcket. Tänk nu har Elvin två fina lapptäcken, ett från moster och ett från farmor:o)

Om ett par timmar ungefär kommer Fia hit. Sen vid 15-tiden åker vi till Sara, Alex och Celine. Magnus åker direkt dit efter jobbet. Vi åker tidigare för att slippa köerna genom stan. Ikväll ska Alex ha lite grabbkväll med whiskey för att fira fina Celines ankomst till familjen. Vi brudar och barn kommer vara på övervåningen och smyga, hihi.

Resten av helgen ska vi bara mysa, vi tre här hemma. Det har varit så mycket flera helger i rad så vi har en del projekt här hemma att ta tag i samt planera lite för sommarsemestern OCH mysa så klart:o)

Tack för kommentarerna på mitt förra inlägg. Känns mycket bättre nu. Vissa dagar är jobbiga, men de flesta är underbara så klart. Känns ändå skönt att få höra att ni har samma erfarenheter, det är ju klart så för i princip alla småbarnsföräldrar. Har knappt fått in i huvudet att jag är mamma appropå det.....när börjar man fatta det? Efter morgonamningen somnade vi om igen till 9:30 då vi gick upp och ammade lite till. Sen har Elvin suttit i sin babysitter vid badrumsdörren och tittat på när mamma stått på huvudet och skurat badrummet från topp till tå. Jag sa att han skulle passa på att njuta av att se andra jobba. För vips en dag så får han egna sysslor i vårt gemensamma hem, då slipper han inte undan, hihi. Så är jag uppfostrad och det tackar jag min mamma för idag. Han tittade på mig med stora ögon. Jag satte mig på huk framför honom, då sprack hans fina ansikte upp i ett stort leende. Jag sa till honom att jag är så lycklig över att han är min son och att jag är hans mamma.

Min älskade mamma och Elvins mormor fyller 60 år på lördag. På sin blogg har hon skrivit lite om det. Hon ringde mig igår och sa att hon "bara måste berätta". Hon fick order av sin man Jan att packa för att vara borta torsdag-söndag. Hon undrade så klart vart de skulle.
- Jaha, va kul. Är det du och Jan som ska åka, frågade jag.
- Ja, bara vi två. Jösses va pirrigt. Undrar vart vi ska. Men du vet säkert vad som händer, sa hon och fnissade.
- Jasså du, det tror du, svarade jag med ansiktet i ett stort flin.
- Jan sa först att jag skulle ha ögonbindel, men jag slapp det kom han fram till
- Hihihihi, var allt jag fick fram.

Till saken hör att just nu sitter min familj, mamma, Jan och Johanna (Daniel är tyvärr sjuk) i bilen på väg hem till oss. En resa på ca 6-7 timmar (därav fnisset med tanke på eventuell ögonbindel) Hon ska få träffa sitt barnbarn och sen är det lite annat kul som händer i helgen. Kan inte skriva om det nu så jag inte vet om mamma kommer rusa in på ett internetcafé på vägen bara för att läsa min blogg......tror inte det va. Men hon kanske kollar ikväll när de är här.

Bad Johanna ta kort på mamma när de skulle åka. För hon måste ha blivit skapligt förvånad när Johanna även skulle med. En kul detalj är att Johannas kompis Lisa åker med för att hon ska på egna äventyr i Stockholm. Det gör nog mamma ännu mer förvirrad. Åååååh vad jag skulle vilja ha dold kamera i bilen för att se hennes miner och höra alla hennes försök att pumpa familjen på information. Detta är planerat sen förra året och äntligen ska det ske:o) Men jag har ju inte kunnat säga ett knyst om det på bloggen så klart.

De är framme hos oss ungefär vid 17-tiden idag. Om inte förr så återkommer jag efter helgen och berättar vad vi gjort för bus:o)

Tack än en gång kära bloggläsare för alla gratulationer!

Kalaset igår var mycket trevligt. Vi var 14 stycken sammanlagt. Min huvudvärk försvann och jag blev piggare när folk väl började droppa in. Älskar att ha folk hemma på fika eller middag. Fick så många fina presenter att jag blev alldeles till mig. Göran tog många bilder med deras braiga kamera, väntar på att han eller gudmor ska maila dem så jag kan lägga upp på bloggen. Så ett till inlägg kommer förhopppningsvis senare idag. Men ett par bilder tog jag med vår kamera. 

Här är en av tårtorna vi bakade. En väldigt chokladig tårta som blev otroligt uppskattad. Jag har fantiserat om den nu på morgonen och ska nog ta lite fika snart, hehe. Är ju tokig i choklad.

Mor, Erke, Fia, Alex och Sara.

Alla var här i ca tre timmar innan det var dags att dra sig hemåt igen, vissa skulle vidare på andra kalas. Alex, Sara, mamma, Magnus och jag åkte till den grekiska kolgrillen i Årsta och åt mat på kvällen. Det var supertrevligt. Frågan var om jag skulle ta med BB-väskan. Men ääh, vi åker väl bara inom lägenheten om Lilla Stjärnan skulle få för sig att vilja komma ut mitt i maten. Känns just nu som att jag kommer vara gavid läääänge till. När vi kom hem kollade vi på film. Jag kände en del sammandragningar och molvärk, men inget att hänga i granen. När det var dags att sova kände jag lite att jag fasade då jag vet hur nätterna är nu för tiden. Men jag provade mig fram med kuddar och grejer tills jag blev nöjd. Det här blev resultatet.

En soffkudde längst in, sen två vanliga huvudkuddar. En prydnadskudde på toppen och en hoprullad handduk för svanken. Halvsatt på rygg och läste och sen kunde jag faktistk även ligga bekvämt på sidan då handduken stöttade ryggen. Och hör och häpna gott folk. Jag vakande endast 6 gånger i natt!!! Har sovit riktigt gott om man jämför med tidigare skitnätter. Magnus sa att det är nog Lilla Stjärnan som tänker tvärtom. Låter mamma sova gott sista natten innan det är dags:o) Vi får väl se. Säger som Pia skrev i förra inlägget att man blir så stressad av att höra att man ska sova så mycker som möjligt nu. Men om det inte går då!! Man kan ju inte tvinga sig att somna. Hinner ju inte alltid vila middag heller. Kommer jag inte orka då, Hjälp! Men det gör man. Min kropp ställer nog snarare in sig på att sova mindre och vara mer vaken ett bra tag framöver nu. Men jag känner på kvällarna när jag är trött. Snälla inte få värkar nu, jag orkar inte, måste få sova. Men som sagt, det går nog ändå.

Magnus är ute och springer. Mamma sitter och läser och jag bloggar. Lite senare ska vi ta en promenad allihopa och för övrigt ha en mysig söndag (och äta lite tårta....och citronkaka.....och de vansinnigt goda kladdiga brownisar som Fia bakat och gav mig i present i går) Man SKA ju kolhydratladda, haha.

Jag har endast gått en dag över tiden. Och trots det jag nyss skrev att jag på kvällarna inte skulle orka föda så är det överlag tvärtom. JAG VILL FÖDA BARN NU! GE MIG LITE SMÄRTA!